Nyss skulle vi ta ställning till antivaccinationskampanjer med anledning av en global pandemi. I dag står vi inför koranbränningar och hot mot yttrandefriheten. Varför sprids vilseledande och destabiliserande budskap just nu? Vem gör det och medverkar jag utan att tänka på det?
– Vi är flockdjur och inte skapta för att genomskåda desinformation. Vi vill tro på samband och få syn på en konkret bild av problemet, helst en person, förklarar frilansjournalisten Jack Werner och pekar på fenomenet att ett enskilt rykte kan få enorm spridning.
Fredrik Hjulström, från Akademikerförbundet:
– Det ser väldigt olika ut i landet och vi är olika sårbara. En påverkanskampanj som huvudsakligen riktas till människor av utländsk härkomst bär på budskap om att socialtjänsten kidnappar barn genom LVU för att omvända dem till riktiga svenskar. Det här påverkar vissa grupper och områden mer än andra, men kanske mest barnen som lyssnar på det här om kvällen hemma i sin familj.
Det blir svårjobbat när man är misstrodd och människor vågar inte söka hjälp. Misstänksamheten och rädslan är större idag hos alla parter:
– Det är som på 1930-talet, men med helt andra verktyg och det går mycket snabbare genom sociala medier. Men det finns en stor fara med att samhällets yttersta trygghetssystem, socialtjänsten, skjuts i sank, säger Therese Svanström, från TCO.
Vår tillit till varandra byggs primärt upp i samhällsinstitutionerna. Den som har lägst tillit är ofta utförsäkrad och har på olika sätt mött de här ”tvingande” institutionerna. När man förlorat nästan allt kan man också bli farlig. Det finns inget kvar att riskera. Medierna spelar en viktig roll för den enskilda människans möjligheter att göra sig hörd och skapa opinion. Men granskning av enskilda fall kan vara komplicerad:
– Som journalist kontaktas man ibland av personer som vill berätta om en rättsskandal de anser sig utsatta för, en vårdnadstvist eller något myndighetsbeslut. Men sådana ärenden är ofta komplicerade och mångbottnade. Har man att göra med ett offer eller en rättshaverist, ibland är det svårt att veta, säger Jack Werner.
Detta och mycket annat diskuterades under vernissagen för Välkommen in! – Demokrati för vuxna på Arbetets museum. Utställningen är en del av den större satsning som Arbetets museum gör kring demokrati och källkritik.