Någon på skivbolaget EMI måste ha nyktrat till efter den pinsamma julen 1979. Tagit fram LP:n av röd vinyl, sett igenom plastgranen, tomtemasken och drivorna av syntetsnö som vräkts över de 24 svenska popstjärnor som poserade på omslaget. Lyssnat noga på den släpiga avslutningslåten där hela gänget bildar en bakfull kör till oengagerat gitarrplonk. Insett att kalkonplattan ”Glitter, glögg & rock’n’roll” faktiskt rymmer en av vår tids vackraste tolkningar av julevangeliet.
Kontrasten var överväldigande när ”Snart kommer änglarna att landa” två år senare lanserades som singel med upphovsmannen Ulf Lundell. Tillsammans med producenterna Lasse Lindbom och Kjell Andersson hade han höjt tempot och klätt stycket i välstämd rockdräkt, kryddad med bjällerklang och byggd kring säkert pianokomp av den unge discjockey som ylat högst i originalkören, Niklas Strömstedt.
Innerligt sjungande
På 1981 års version hör vi en innerligt sjungande Ulf Lundell som förkunnar sitt evangelium i en helt annan tonart än de plumpa backanaler som varit hans tidigare julskildringar – den berömda mat- och spritorgien från romanen "Sömnen" och den bisarra pratbluesen ”God jul (är det nån hemma?)”.
Nu är det allvar. Lundell målar upp en drabbande bild av två utsjasade föräldrar i en soffa under julnatten. Snön faller, barnen sover, ”fördrömda i sin egen tro om livet som en hägrande skatt”. Oskuldsfull framtidstro kontrasteras mot vuxenvärldens desillusionerade verklighet.
De vakande föräldrarna hoppas på något sätt hitta tillbaka till barnens oförstörda blick på tillvaron. Och det kan behövas; diktjaget gruvar sig över djävulskap och elakhet när han på småtimmarna bedyrar livskamraten sin kärlek och ber om förlåtelse.
Överser med oförrätter
Nåd genom kärlek och barnslig tillit, är det inte just det som änglarna i Bibelns julevangelium förkunnar när de överraskar herdarna på natten: Guds nåd har materialiserats i ett sovande barn, människorna lovas fred på jorden. Chans att nå Guds rike har ju för övrigt bara den som tar emot det som ett barn, enligt evangelisten Markus.
När julsnön bäddat in fulheten i sin vita glömska, när de luttrade makarna överser med fel och oförrätter och förenas i kärlek, när de likt barnen åter kan tro på livets gömda skatt – då sker julens under och de är redo att ta emot nåden: Snart kommer änglarna att landa!
Titelstrofen är, märk väl, inte ett omkväde som upprepas, det är låtens klimax som uppnås när huvudpersonen finner sin tro och försoning. Med förvissningen att julnattens nåd kommer att sänka sig är paret – åtminstone den hoppfulle maken – redo att möta morgonen och utan rädsla ta sig an den svåra konsten att vara människa. Änglarnas jublande välsignelse från Lukasevangeliet är bara lätt omformulerad när den till slut landar i familjen Lundells vardagsrum: ”Fred och lugn i natt i mänskoland!”
Öppna landskap
I denna julhymn som alltså är skriven 1979 gör Ulf Lundell sin första gestaltning av ett andligt motiv. Nya bibelreferenser dyker upp i ”Öppna landskap” 1982, och 1988 släpper han dubbelalbumet ”Evangeline” som helt präglas av religiös tematik. Vid det laget har han gått igenom en djup livskris med tungt spritmissbruk, kvaddat äktenskap och en rad brända relationer, vilket kulminerat i en omskakande frälsningsupplevelse på ett behandlingshem. Behovet av nåd tycks vara skriande, och omvändelsen är radikal. Flera låtar från "Evangeline" rymmer fina andliga erfarenheter, men för en vanlig lyssnare är det nog lättare att identifiera sig med 70-talets tilltufsade småbarnspappa som anar landande änglar i den singlande julsnön.
Frallans version bäst
De försök att nytolka denna pärla ur den svenska låtskatten som på senare år gjorts av Mauro Scocco, Svante Thuresson och Cajsa Stina Åkerström har inte övertygat. Till nya höjder tas den däremot av den östgötske folkrockaren Fredrik Jonsson. Hans version ligger till en början farligt nära kalkonen av röd vinyl med sin långsamma sång till spröd gitarr. Men snart lyfter den med hjälp av tungt rockkomp, drypande saxofonsolo och rungande gospelkör. Inspelningslokalen – Kisa kyrka – understryker ytterligare den ofta förbisedda andliga dimensionen hos vår rockande nationalskald: Detta är evangelium enligt Uffe.
Artikelförfattaren är reporter på Handelsnytt och har en bakgrund som musikskribent.