I oktober 1977 hittades Anderas Baader, en av ledarna för Röda armé-fraktionen, död i sin cell i Stammheimfängelset i Stuttgart. Den officiella förklaringen var självmord, men teorier om att den västtyske terroristen blivit mördad började spridas.
Året därpå kom norske Odd Nerdrums monumentala målning (3,3 meter hög och 2,7 meter bred) som anspelar på händelsen. I ett dunkelt rum sliter vakterna i en nästan naken man. Hans vita kalsonger påminner om Jesus höftskynke. Ett skott avlossas mot mannens bakhuvud, och lär orsaka en skada liknande den som Andreas Baader dog av.
Kompositionen är uppbyggd som ett kryss, likt det kors som aposteln Andreas korsfästes på. Även det suggestiva spelet mellan ljus och mörker leder tankarna bakåt i tiden, till målare som Caravaggio och Rembrandt. Men där finns också någonting annat, en annan tid. Inte 1970-tal, snarare årtiondena innan dess. Främst på grund av trenchcoaten som är som hämtad ur någon spion- eller deckarserie på tv. Det finns också något serietidningsartat i de svällande musklerna och pumpande ådrorna på de kämpande männen.
Tekniskt sett är det en sanslöst skickligt utförd målning, men det är beståndsdelarna som inte riktigt vill passa ihop som gör att jag aldrig blir riktigt klok på den. Som gör att den biter sig fast och får mig att fortsätta fundera.
”Mordet på Andreas Baader” har både tjusat och upprört många genom åren. Bortsett från att verkets namn innebär ett ställningstagande, så har Odd Nerdrum själv inte varit direkt tydlig med vad han egentligen vill säga. Men för en konstnär, som då, 1978, var i början av sin karriär, är ju uppmärksamhet alltid guld värt.
Fotnot: Målningen fanns tidigare på Göteborgs konstmuseum, men ingår numera i Astrup Fearnley-museets samlingar i Oslo.