”Turist” berättar om en medelklassfamilj på skidsemester i franska Alperna. Familjen hotas av en lavin, men lyckas undkomma katastrofen med en hårsmån. Vad händer med människor som undkommer en katastrof, frågar regissören.
”Turist” fick i våras juryns specialpris i Cannes. Och nu ska filmen lanseras i Sverige. På fredag går den upp i 80 kopior.
Ruben Östlund fick idén till filmen från en sekvens på YouTube.
– Vi måste inse att vi lever i ett bildsamhälle, jag tittar dagligen på YouTube och klippet som inspirerade satsningen på ”Turist” visar en uteservering på en fransk skidort där matgästerna ser en lavin rasa nerför fjället, rakt emot dem.
– Först jublar alla, tar kort, och tycker det är häftigt, men sen kommer paniken. Den här stämningsförändringen tar bara några sekunder. Jag fascineras av att dessa ytterligheter ligger så nära varandra, säger Ruben Östlund.
Katastrofen i ”Turist” är millimeternära, men efter några sekunder upplöses lavinen och kvar puffar bara lite snörök. Det är nu det verkligt intressanta börjar. Pappa Tomas reagerar snabbt i nära-döden-upplevelsen och överger helt sonika fru och barn. Först när allting är över lufsar han tillbaka till familjen med ett generat leende på läpparna.
När hustrun Ebba konfronterar Tomas med fakta, hon såg och chockades av hans svek, avfärdar han henne. Själv har han inget minne av händelsen.
– Ebba blir som besatt, hon har fått syn på en person hon inte kan förlåta. En man som styrs av, men också kämpar mot sina drifter, säger Ruben Östlund.
– Filmhjälten brukar vara en välbyggd man med stort patos. Men för att överleva katastrofer, en flygkapning eller en färja som sjunker, krävs ett lika rationellt som hänsynslöst beteende. 137 personer överlevde Estonia-katastrofen. Av de överlevande var 111 män och 26 kvinnor, tillägger han.
Filmen rymmer både humor och svartaste förtvivlan. Tomas börjar efterhand förstå vidden av sitt svek mot familjen, och vad det kan komma att kosta honom. Han får en gråtattack, som skär rätt igenom skinn och ben. Barnen kastar sig över honom, som om han vore döende. Deras gråt är lika hjärtskärande.
– Vi är så vana att betrakta mannen/pappan schablonmässigt. Eller kvinnan/mamman för den delen. I mannens roll ingår att ta större ansvar vid ett plötsligt hot. Och kvinnan förväntas stå för omsorgen om familjen över tid.
Du har sagt att du vill öka skilsmässofrekvensen och minska turistandet. Hur då och varför?
– Ta bara idén om turismen i den här fjällmiljön, den är säkert kopplad till idén om kärnfamiljen. Alla lägenheter är uppbyggda för att passa pappa, mamma, barn. Jag tror att det vore bra om vi skaffar oss flera perspektiv på kärnfamiljen. Nu föds vi in i en kultur och ett samhälle där vi likställer den typen av livsstil med att vara människa.
En av dina filmer har utsetts till Sveriges Oscarsbidrag. De andra har väckt stor uppmärksamhet både här och utomlands. Hur ser du på din egen roll i dagens film-Sverige?
– Jag tycker att Sverige hävdar sig väldigt bra i konkurrensen. Det händer mycket spännande nu och jag inspireras av filmer som Anna Odells ”Återträffen” och Gabriela Pichlers ”Äta sova dö”. Lisa Langseth är också väldigt bra.
Vad tycker du om Roy Andersson?
– Roy är en av de viktigaste och mest originella regissörerna genom filmhistorien. Därför ska det bli en njutning att ge honom pisk på nästa Guldbaggegala, ha ha. "Turist” kommer att sopa banan med Roys nya ”En duva satt på en gren och funderade på tillvaron".