Äventyr
Regi: Walter Söderlund och Pontus Klänge
I rollerna: Amanda Pajus, Lukas Holgersson, Henrik Dorsin med flera
Förra året kom den första av tre planerade LasseMaja-filmer, som bygger på Martin Widmarks originalberättelser om den unga superduon som hjälper till med bovjakt i den lilla staden Valleby.
Nu är det dags för film nummer två och roligt nog är det mesta – tempo, klippning, story – bättre.
Filmerna är inspelade framför en så kallad green screen, detektiverna och de andra invånarna rör sig helt och hållet i en datoranimerad miljö, vilket i den första filmen bara kändes märkligt omotiverat och en smula ödsligt.
Men nu funkar plötsligt känslan av att Valleby är ett eget universum mitt emellan realism och en dagdröm från 1950-talet. Det visuella intrycket hänger bättre ihop med berättelsen, som kretsar kring den mystiska tjuven Konstskuggan, en anrik auktionsfirma på besök i Valleby samt ett ledsamt nedläggningshot mot den lokala polisstationen. Mycket står på spel eftersom LasseMajas detektivbyrå riskerar att bli av med sin lokal om den nya, snärtiga polismästaren från grannstaden får chansen att ta över.
Framför allt får barnen Lasse (Lukas Holgersson) och Maja (Amanda Pajus) mer utrymme att utveckla sina rollfigurer och deras olika karaktärsdrag framträder bättre. Maja är den street-smarta som handlar, till exempel genomför hon en imponerande sugproppsklättring på en vertikal vägg, medan Lasse är eftertänksam och kan påpeka att konstkännaren Carl-Magnus Granath (Henrik Dorsin) "uttalar partikelverbet fel".
Med stabila insatser från birollsinnehavare som just Henrik Dorsin, Ika Nord och Jennie Silfverhjelm skapas ett fortfarande inte helgjutet men gulligt och spännande konstkuppsäventyr som borde roa alla nya och gamla fans.
Ett hedersomnämnande ska Babben Larsson ha för sin insats som den härdade lokalreportern Sally Solo, som kan konsten att vinkla en text samt att stenhårt stå emot smygreklam i sina artiklar. (TT)