Om du gör 2011 års mest lönsamma film i USA så är det väl inte konstigt att du (och filmbolaget bakom) vill göra en uppföljare. Om den första dessutom "bara" kostade 1,5 miljoner dollar att göra så borde det dessutom vara lätt att ro i hamn projektet.
När "Saw"-teamet, regissören James Wan och manusförfattaren Leigh Whannell, återigen ska sätta skräck i oss med uppföljaren till "Insidious" tar man dock inte i från tårna utan håller hårt i pengarna även denna gång. De dyra specialeffekterna får stå tillbaka för traditionell skräck där ljudet är viktigare än allt annat.
Huset av ondskaI handlingen väljer duon att ta vid där ettan slutade då Josh (Patrick Wilson) och Renai (Rose Byrne) upptäckte familjevännen och andeutdrivaren Elise (Lin Shaye) mördad. Elise hjälpte paret att rädda deras son Dalton (Ty Simpkins) undan de demoniska krafterna i det yttersta (The Further).
Nu verkar det som om demoner åter är på jakt efter familjen och det är inte från huset ondskan kommer, utan från en av familjemedlemmarna. Och det blir stundtals rejält läskigt.
Regissören James Wan jobbar med klassisk överraskningsteknik, en konst han lärt sig behärska till fulländning. Att se det skrämmande är ju ofta inte så läskigt som att ana att det finns där någonstans.
Slö upplösningSedan spelar det liksom ingen roll att allt är gjort tidigare med till exempel självspelande pianon, leksaker som plötsligt får eget liv och skumma garderober. Och ljudet skapar en obehaglig känsla långt in i ryggmärgen.
Kritiken mot ettan var att den tappade fart när Wan lät Josh ge sig in i demonvärlden. Likadant är det den här gången. Man hade hoppats att han försökt hålla liv i överraskningarna även där. Dessutom är upplösningen rätt slö.
Räkna dock med att det blir en tredje film. (TT