Underbar bilderbok funkar fint som film

CCCC Tänk om...

Fladdermössen skapar en snäll skräckfilmskänsla i musikfilmen "Tänk om...", med Nina Persson vid mikrofonen.

Fladdermössen skapar en snäll skräckfilmskänsla i musikfilmen "Tänk om...", med Nina Persson vid mikrofonen.

Foto: Folkets Bio

Film2014-10-03 06:00

Barnfilm

Regi: Linda Hambäck och Marika Heidebäck

Med: Nina Persson

Efter tandborstningen väntar kvällens höjdpunkt: högläsningen. Åtminstone brukade det vara så. Statistik från förra året visar att antalet föräldrar som läser högt för sina barn varje dag har minskat drastiskt, från 74 till 35 procent på bara tio år – detta trots att forskningen visar att högläsning ökar läsförståelse, litteraturintresse och trygghetskänsla hos barn.

Ny teknologi och stressade småbarnföräldrar tros vara orsaken, och alla som någonsin har tvingats genomlida 50 kvällar i rad med Alfons Åberg som "ska bara" kan förstå lockelsen i att sätta på en ljudbok och somna i soffan. Men tack och lov finns det ett perfekt botemedel: Lena Sjöbergs underbara bilderbok "Tänk om..."

"Tänk om...", som kom ut 2010, är en hisnande låtsaslek i bokform, där barn och förälder förvandlas till olika djur och ger sig ut på äventyr. Tänk om vi var hare och harpalt, tax och taxvalp, spindel och spindelbarn – föräldrakärlek på vers, ackompanjerad av Sjöberg fantasieggande bilder. Det är en högläsningsbok som är lika rolig att läsa som den är att lyssna på.

Föga förvånande fungerar den utmärkt som film. Bilderna har varsamt väckts till liv och texterna har förvandlats till låtar i olika genrer, från flamenco i vägglössens deppiga rivningshus till solig vispop i spindlarnas badrumsparadis.

Nina Persson från Cardigans står för sången, och hennes nyansrika insats blir som en alldeles egen sorts högläsning av boken – även om det är synd att Perssons finlir och kompositören Martin Östergrens intrikata arrangemang gör att texten ibland blir svår att höra.

Allra finast blir det på slutet, när förälder och barn byter roller i tankeexperimentet "tänk om jag var liten, och tänk om du var stor". I vemodig vaggviseversion blir den ett stillsamt men glödande försvarstal för högläsningen:

"Sen läste du en saga i lugn och ro för mig

Och för alla mina nallar som lyssnade på dig

Ja, tänk om du var jag och tänk om jag var du

Du skulle viska i mitt öra: Det är dags att sova nu..."

(TT)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!