Action
Regi: Matthew Vaughn
I rollerna: Colin Firth, Michael Caine, Samuel L Jackson, Mark Strong, Taron Egerton
Man får lätt intrycket av att ”Kingsman” är en slags James Bond Junior med Harry Potter-komplex. Ung utvald pojke tränas upp till att bli välklädd hemlig superagent i syfte att rädda världen.
Men regissören Matthew Vaugh har lurats förut med sina tidigare filmer som ”X-Men: first class” och ”Kick-ass”, som liksom ”Kingsman” baserar sig på serier och har ungdomar i huvudrollerna, men inte är barntillåtna för det.
Och ”Kingsman” har mycket riktigt precis alla komponenter som räknas i en klassisk agentfilm. Så pass många att man till och med skojar om det i filmen. Man refererar till agenter som Jason Bourne och Jack Bauer och man betonar vikten av en skräddarsydd kostym och en god dry martini, James Bonds favoritdrink. Till exempel.
Men till skillnad från en klassisk agentfilm är ”Kingsman” ovanligt våldsam.
Kroppar klyvs itu och hjärnor sprängs. Den är också stundtals oväntat ospännande.
Ledtrådarna staplas på varandra, den unge hjälten Eggsy (Taron Egerton) sköter sig exemplariskt och skurken (Samuel L Jackson) är lagom, mysigt ond.
Är det kanske lite av en parodi vi har att göra med här? Det är öppet för tolkning. Men visst finns här en glimt i ögat, som hos skurken Valentine, en före detta miljökämpe med lätt megalomani som har fått för sig att det enda sättet att rädda jorden på är att utrota mänskligheten.
När han också mellan alla agentfilmsreferenser säger ”Om det här vore en film skulle jag visa dig min onda plan nu och du skulle hitta på ett genialiskt sätt att fly” undrar man om Vaughn inte samtidigt hyllar och drar ned byxorna på genren på samma gång.
Och apropå neddragna byxor, förresten, är både Sverige och analsex – i kombination – två pikanta och bärande inslag i filmen. Barnförbjudet, som sagt.