Dramakomedi
Regi: Gregory Jacobs
I rollerna: Channing Tatum, Amber Heard, Matt Bomer
Käcka stripporna bjuder på dans, fräscha mansroller och tar kvinnors njutning på allvar. Ändå har väl Matthew McConaugheys guldglänsande skinkor aldrig varit så saknade som i den här rätt osexiga uppföljaren.
Steven Soderberghs lågbudgetrulle om "the cock rocking kings of Tampa" var en roande bagatell, som hämtade näring ur den ekonomiska krisen och en manlighet under omvandling.
Nu är gänget tillbaka. Den karismatiske ledaren Dallas (Matthew McConaughey) har symptomatiskt nog "dragit till Kina, där alla pengar finns" och därmed lyser den otroligt spänstiga arbetarklasskillen Mike (Channing Tatum) allra starkast.
Killarna ger sig ut på en bilresa mot en stor strippmässa. I en av filmens roligaste scener bestämmer de sig under ett ecstasyrus för att skippa alla gamla strippklyschor och hitta sig själva. "Jag är ingen brandman, jag är en manlig underhållare", utbrister en av dem i ett ögonblick av plötslig klarhet. Roligt nog skildras männen med ovanligt stor nyansrikedom. När såg man senast en bred amerikansk film där uttalat heterosexuella män utan att blinka ställer upp i en danstävling på en mycket queer klubb? Och talar öppet som sin inre tomhet _ utan att det blir förlöjligat?
Men Matthew McConaugheys stjärnglans saknas på ett plågsamt sätt. Paradoxalt nog är filmen också rent visuellt rätt stillastående. Många scener är filmade i halvdunkel och med en förvånansvärt statisk kamera med tanke på det flexibla materialet. Resultatet är trist och ganska osexigt. Å andra sidan är manlig striptease inte särskilt sexigt, snarare spexigt. Visst, alla är olika men jag tvivlar på att det finns kvinnor som tänder på att bli runtslängda som opersonlig rekvisita, upphängda i en slags gynstol på en scen eller bli sprejade med grädde och chokladsås offentligt (jo, så ser klimax ut i flera nummer).
Och det är här någonstans som filmen framstår som lite schizofren. För gulligt nog har "Magic Mike XXL" en uppriktig ambition att skildra kvinnlig njutning. Jada Pinkett-Smith dyker upp och revolutionerar genren ytterligare som en elegant madame med ett stärkande njutningshus för kvinnor. Intimt på riktigt blir det dock enbart i de få scener där den obligatoriska ekonomiska transaktionen uteblir. (TT)