Fotografi
TANTER!
Bernt-Ola Falck (1962–2006) arbetade i många år som uppskattad pressfotograf för Östgöta-Correspondenten i Linköping där han också blev bildchef. Vid sidan av bildjournalistiken gjorde han en rad egna projekt, producerade flera fotoböcker och utställningar.
Sammanställning & dokumentation: Ulrika Sparre
13 maj - 3 september 2023
Arbetets museum
Bernt-Ola Falck är känd för sitt arbete som prisbelönad pressfotograf och bildchef på Corren. B-O som han ofta kallades, drev också ett antal egna fotoprojekt som resulterade i en rad böcker och utställningar.
Ulrika Sparre var B-O Falcks livskamrat under många år. Efter hans död har hon sammanställt och dokumenterat en serie bilder av ”den svenska tanten”, ett av de projekt han aldrig hann slutföra innan sin alltför tidiga död.
– B-O sa någon gång att den svenska tanten var utrotningshotad. Nu kan en 85-åring vara lika modern som en 35-åring, ha samma typ av kläder och så vidare. I tanten finns något slags kulturhistoria, säger Ulrika Sparre.
Bilderna har legat i en låda hemma hos Ulrika Sparre och nu visas de alltså för allmänheten för första gången. Tanterna synliggörs, upphöjs och får i viss bemärkelse en välförtjänt revansch. Det är pliriga och ljuva tanter, starka och lite buttra tanter, söta tanter och smarta tanter som fångats i flykten eller är upptagna med något viktigt.'
Gemensamt för ”Falckögas” alla sköna seniorkvinnor är att de äger en inneboende självklarhet, en röst som säger: ”Mig blåser ni inte omkull”. Det står stadigt och ber inte om ursäkt för sig. Det är lätt att associera till alla dessa fina och stolta figurer i kappa och hatt. Många av dem har upplevt två världskrig och sett folkhemmet utvecklas. Ja, listan kan göras lång för dessa okrönta hjältinnors bidrag till vår tids välfärd och kvinnosyn.
– Visst är det fantastiska porträtt av människor med en historia. De är kärleksfulla och respektfulla. I ansiktena finns det på något sätt berättelser om liv som har levts och levs, säger Ulrika Sparre.
Ja, äntligen får den stolta tanten komma ut ur hemmets vrå. Nog för man lust att plocka fram sin inre styrketant och minsann, ser inte dagens handväskmode ut precis som då för tiden? Stor nog att dänga i huvudet på exempelvis en rasist eller en bara allmänt oförskämd person.