Tonsättarna sliter hårt i Hollywood

John Williams.

John Williams.

Foto: \Craig T. Mathew

FREDAGSKRÖNIKA2015-12-04 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Allt ser ut som förväntat. Motljuset, regnet, skuggorna. Hatten på Tom Hanks huvud. "Spionernas bro" är gammal pålitlig Steven Spielberg-perfektionism hela vägen. Men filmen LÅTER inte alls som den borde. När stolta stråkar borde svälla till ett crescendo får vi i stället ett tvehågset plinke-plonk på piano. Ärligt talat får musiken mig mest att tänka på "Revolutionary road" och "American beauty" – och det är inte så konstigt. Det är samme kompositör, Thomas Newman.

"Spionernas bro" är alltså en Steven Spielberg-film UTAN musik av John Williams. Det har bara hänt en gång tidigare, när Quincy Jones tonsatte "Purpurfärgen" 1985.

Att komponera filmmusik måste vara Hollywoods sämst betalda jobb. Eller kanske det lättaste jobbet. Eller kanske det är det allra roligaste jobbet? Något skäl måste det finnas till att kompositörerna gör musik till så himla många filmer. John Williams, filmmusikens största stjärna, kunde tonsätta tre–fyra filmer om året. Thomas Newmans musik hörs just nu även i "He named me Malala" och "Spectre".

Linköpings egen Holly­wood-export, Ludwig Göransson, skrev musiken till fem filmer och fyra tv-serier 2014.

Hans Zimmer är lika flitig. Just nu lyssnar jag varje dag på hans musik till Christopher Nolans "Interstellar".

Intresset väcktes av en bakom kulisserna-film jag såg, om hur Zimmer och Nolan kom till Temple church i London för att se om den stora kyrkorgeln kanske kunde höras på ett hörn. De fann en gigantisk, levande best som andades och frustade, och som fick Zimmer att kassera hela det färdiga soundtracket han gjort i sin dator. Alltihop spelades in på nytt, med levande musiker i tempelriddarnas gamla kyrka och med orgeln i centrum.

Den musiken är fantastisk redan i filmen, men får en ny dimension när man ser hur den kom till, med kyrkans lille rundnätte organist Roger Sayer som vant drar i spakar och spelar på tangenterna samtidigt som hans fötter dansar över pedalerna. Han ser fullständigt oberörd ut. Nolan och Zimmer gapar. Musiken som strömmar ur orgelns pipor är stor som världsrymden.

Man tycker att Zimmer borde kunna koncentrera sig på sådana uppdrag, men han har lika fullt upp som kollegorna. Kanske är filmmusik det allra svåraste jobbet i Hollywood, och det är därför bara ett fåtal utvalda och särskilt begåvade kompositörer måste dela på de många uppdragen.

Även John Williams drar sitt strå till stacken. Han, som vunnit fem Oscar och nominerats över 40 gånger, är 83 år men inte pensionerad än. Han gör just nu musiken till nästa Spielbergfilm, "SBJ". Och han har, tack och lov, tonsatt "Star Wars: the force awakens".