I helgen har filmen "Let me in" premiär i Linköping. En amerikansk - lyckad - variant av den suveräna svenska "Låt den rätte komma in".
Författaren John Ajvide Lindqvists karaktärer Oscar och Eli blev i regissören Tomas Alfredssons gestaltning precis lika vackra och skrämmande som i boken.
Och jag kan tycka att det räcker där. Den svenska filmen gjorde stor succé i USA och i flera andra länder. Trots det gick det tidigt rykten om att en amerikansk version skulle göras. Varför?
Språket är naturligtvis en faktor som måste vägas in. Sedan har vi i Europa ett mer sävligt berättartempo och en liten annorlunda dramaturgisk kurva än vad amerikanerna är vana vid.
Om ni bläddrar till filmrecensionerna på sidan C4-5 kanske ni blir precis lika överraskade som jag. Dessutom gav duktige SVT:s Fredrik Sahlin gav filmen bra kritik redan i onsdags i Kulturnyheterna.
Lite svulstigare, lite mer effekter och den samhällskritik som ligger i grunden är också till stor del borttaget. Men kylan och den härliga skräcken finns fortfarande kvar i "Let me in". Kul, om inte ett biobesök så blir det definitivt en film att hyra längre fram för min del.
Det finns ett par exempel i filmhistorien när överföringen till andra sidan Atlanten fungerat riktigt bra.
Det som först poppar in i huvudet är "Insomnia", regisserad av Christopher Nolan från 2002. Den norska förlagan, med bland annat Stellan Skarsgård i en av huvudrollerna, är tajt och intimt berättad med ett kameraspråk som ger publiken en känsla av att nästan tjuvtitta på det som pågår på bioduken.
Nolan, som nuförtiden mest pysslar med Batman, har lyckats fånga precis det och ensamheten i miljöerna som gjorde förlagan så bra. Samtidigt är det två storstjärnor i Al Pacino och Robin Williams (som inte ens gör ett litet försök till komik).
Det blir snarare en annorlunda tolkning än ett lamt försök att återupprepa en succé och där i ligger segerreceptet tror jag.
Vad jag nu i stället skulle vilja se är det bakvända. Tänk att få se en svensk version av Star Wars (det finns förresten redan, sök på "Om Star Wars var svensk" på youtube) eller varför inte "Inception". Tänk att få se Jakob Ekl... eller nej förresten. Den filmen gör sig nog bäst som den är.
Daniel Johansson