Men de är inte helt ohotade. Jag tillbringade förra veckan på en familjeresort på Kreta, och där hittade jag dansbandens utmanare när det gäller opretentiöst och hårt arbete i publikens tjänst.
Fyra unga skandinaviska sång- och dansartister skötte ställets hela underhållningsutbud, och man må säga att de gjorde skäl för lönen. Fem kvällar i veckan bjussade de på 45 minuter energisk show, med formationsdans, klädbyten, stämsång och långa låtmedleyn. Och en helt ny och unik föreställning varje gång.
Men ännu mer imponerande: Varje unikt Abba-, Radio Hits- och Best of the musicals-set företräddes av en unik barnföreställning, där samma fyra artister varje kväll klämde ner sig i varsin fullt fodrad björndräkt för att sjunga, dansa och spela teater. Och när det var genomfört var det dags för minidisko där resortens samtliga barn skulle ledas i svettig studs- och springdans.
För kännedom: Det var 30 grader varmt på Kreta i förra veckan.
Allra mest imponerande var att gänget genomförde varje moment som om det var det roligaste de hade gjort, och min spontana reflex var förstås att springa fram och skrika: var det verkligen så här ni hade tänkt er artistkarriär?
Men sen kom jag på andra tankar. Det må vara det mest oglamorösa jobbet i showbiz, men det är ändå ett jobb i showbiz. Med lön. Hur många Idol- och melodifestivalfinalister kan skryta med det?