Närmare bestämt drar sommarens program igång lördagen den 24 maj. Först ut är den prisbelönta svenska kvintetten Jaerv. Därefter kommer tre ytterligare konserter och en show innan Folkmusikfestivalen drar igång den 22 augusti.
Blir ni klara med alla förberedelser i tid?
– Vi är så erfarna och samarbetar bra ihop, så det går smidigt, säger Kerstin.
Att både konserterna och festivalen är generationsöverskridande gläder gänget.
– Det är väldigt roligt att en åttioåring kan dansa med en sjuttonåring, säger Anna och berättar att de försöker boka så blandade band som möjligt.
– Och så försöker vi föra fram östgötska band, tillägger Kerstin.
Bland annat dyker showen "Tuff brud i lyxförpackning... och en man i byrån" med bland andra Lovisa Monell upp den 5 juli.
– De är roliga, raffiga och har "umpf", säger Kerstin och skrattar.
Per Helldorff berättar att scenen är utbytt och på trätrallen som leder upp till det cirka 200 kvadratmeter stora dansgolvet har det installerats halkskydd.
– Man har ofta lädersulor på dansskorna, och det kan bli halt, säger Kerstin.
En annan nyhet för i år är att Kerstin har överlåtit konferencierskapet till Stig och Helen Eriksson.
– Det är skönt att någon annan tar det. Jag tappar nästan rösten när det är många band som ska presenteras, säger Kerstin.
Hon är, precis som Stefan Öberg, Stig Eriksson och Helen Eriksson, medlem i bandet "Klintetten". De har turnerat mycket, bland annat i USA.
– De älskar svensk folkmusik i USA, säger Helen.
Varken Stig eller Helen tycker att det känns särskilt nervöst att ta över rollen som konferencier, trots att det förra året kom uppemot 400 besökare.
– Vi är så vana att stå på scen, säger Stig.
Han och Helen håller också i danskurser under festivalen. De kommer att ges under förmiddagarna.
– Vi vill att alla ska känna sig delaktiga. Danskurserna kan göra att folk känner sig mer bekväma på dansgolvet sen, säger Anna.
Även om gänget ser fram emot sommaren så har festivalen har under alla år den varit igång drabbats av oväntade händelser. Oftast är det vädrets makter som ställt till det.
– Förra året blåste ett tält upp i träd med metallpinnar och allt. Det var tur att ingen kom till skada, säger Kerstin.
Men det var inte allt.
– Samma dag som festivalen skulle sätta igång kom elbolaget och berättade att de skulle behöva stänga av strömmen. De var schyssta och väntade till den sista låten var över, men då stängde de av direkt, säger Anna.
– Extranumret fick bli "unplugged", berättar Helen.
Vad är det värsta som kan hända i år?
– Jag vill inte ens tänka på det, säger Stefan Öberg med ett skratt.
– Det skulle väl vara att någon bryter benet. Men vi hoppas att halkskydden förhindrar det, tillägger Helen.
Vad ser ni mest fram emot?
– Det går inte att singla ut något speciellt, men jag tror att det kommer mycket folk när Ale Möller Trio spelar, svarar Kerstin.
– Det går inte att välja. Vi har bara bra band, säger Anna och skrattar.
Innan gänget fortsätter sina förberedelser tar de sig tid att visa upp sina danskunskaper. Till tonerna av Stefans dragspel dansar Stig och Helen en polska. Per och Anna väljer en vals. När de sista tonerna har klingat ut grabbar Helen tag i dammsugaren igen och säger:
– Nu måste vi fortsätta.