Hon har med sin konst utmanat tankar kring afroamerikansk identitet under fem årtionden.
Främst är hon känd för sina lapptäcken, som ofta handlade om slaveriet. Ringgold har också visat hur afrikanska masker användes i tidig europeisk modernism. Även om hon gjorde både konst och böcker om etnicitet och genus var hennes konst ofta färgglad och upplevdes som optimistisk.
Hennes väg in i konstlivet var inte lätt. Hon grundade 1971 ett kollektiv för svarta kvinnor, Where we at artists collective, och kämpade mot kvinnors marginalisering.
– Jag började införliva det perspektivet i mitt arbete, med särskilt fokus på svarta kvinnor som slavar och sexuellt utnyttjande av dem, sade hon 2019 till New York Times.
Hennes konst visas på museer som The Smithsonian American Art Museum i Washington och Moma i New York. I Sverige visades hon i ett första stort retrospektiv på Bildmuseet i Umeå, 2020.