Konstfruarna: Bli upprymd!

Utifrån parollen "med kärlek till konsten" komponerade Isabel Cantzler och Åsa Winterqvist var sin personlig dräktprakt. Läckra kreationer i olika material som påminner om rokokons utsvävningar.

Därefter prövade de nyfiket hur deras nya identiteter skulle fungera i olika miljöer. I Paris gatuvimmel, framför målningen av Mona Lisa (som dock inte tilläts) och vid ett älgpass ute i naturen. En "resa" som dokumenteras med fotografier. 

Denna påfrestande kamp för konsten strandar dock med utmattning i fåtöljer, vid bordet med vinflaskan. Konstnärerna vilar ut med vinstänk på bordsduken och med uppstaplade betongssäckar i bakgrunden. Det är tungt att sprida skönhet i denna betongvärld, men samtidigt kan också betongen användas till att forma skulpturer. Visst, så kan projektet berikas i möblerade rum.

"Tro, hopp och kärlek" illustreras med två kaniner och "Fröken blir fru" med ett huvud under ett soffbord och ett stöttande vadben under en karmstol. "Äktenskapsförord" placerar oss framför en inramad spegel med en liten betongsvamp (eller vad?), och "Oskuld" gestaltas med äkta hårslingor som sticker ut från ett praktfullt skåp.

Här i den vita oskuldsfulla miljön finns många snyggt renoverade möbler, som med betongskulpturer förmedlar mycken symbolik. En kombination av lycko-klichéer och fyndig självironi och satir.

I denna lättsamt, lekfulla scenografi fungerar också Isabel Cantzlers och Åsa Winterqvists teckningar och målningar bra. Särkilt målningen "Inre Landskap" men sina drömlikt vertikala flöden i en blårödskimrande bakgrund.

Jag blev upprymd vid mitt besök i Konstfruarnas värld, och av deras sökande efter den sköna konsten. En perfekt bakgrundsmusik för denna installation skulle ha varit Boccherinis "Menuett".

LARS-OLA JOHANSSON