Äldsta barnet har fyllt tre och börjat på gymnastik. I bilen hem från första träningen säger hennes pappa efter en stunds tystnad:
”Såg du att ledaren inte jagade Ingrid en enda gång när de lekte kull?”
”Ja, jag tänkte med på det!”, utbrister jag, till freds med att han också lagt märke till det jag funderat över sen vi lämnade lokalen. Borde jag ha sagt något? Hade det fått dottern att känna sig mindre delaktig? Jag har funderat mycket över både situationen och våra funderingar sedan dess. Var går gränsen mellan att ingripa och ta ett steg tillbaka?
Det är inte bara föräldrar som värnar om barns rättigheter, något som SVT har fått erfara senaste tiden. Redan efter att första avsnittet av ”Våra barns hemliga liv” hade sänts haglade kritiken från bland annat barnpsykologer och ledarskribenter. SVT anklagades bland annat för att bryta mot barnkonventionen och att skada barnen.
Det hela har blivit en följetong av attacker och repliker i Dagens Nyheter. Det var dock inte förrän deras ledarskribent kallade programmet för ett svek och att det var totalt avhumaniserande som mitt intresse på riktigt väcktes. Vad för hemska saker utsatte SVT egentligen barnen för?
Men nej. Inga barn utsattes för galna experiment. På sin höjd blödde ett barn näsblod.
Programidén bygger på att vi som tittare får se vad som händer när pedagogerna tar ett steg tillbaka och barnen själva får lösa problem och utmaningar. Så klart har kritiken mot SVT kommit av omtanke för barnen. Men är det verkligen så farligt att inte curla barn?
Psykologerna Lars Klintwall och Malin Bergström som fungerar som expertkommentatorer i programmet, har skrivit en briljant och smått poetisk replik, också publicerad i DN. ”Vi ramlar när vi lära oss gå, vi kraschar när vi lär oss cykla och gråter när vi lär oss leva livet. Vi vuxna ska peppa, vi ska hålla handen och vi ska trösta – och vi ska i lagom steg låta barnen ta över ansvaret”.
Forskning visar att om barn inte utsättas för situationer där de får öva på att känna olika känslor, är risken stor att de utvecklar psykisk ohälsa när de blir äldre. Överbeskyddande vuxna skapar i själva verket problem för barn. En bra lärdom för mig som förälder kände jag. Och något föräldrar i välbärgade områden borde ta till sig. Där har det gått så långt att man tar med sig juridiska ombud på betygsamtalen, enligt Sveriges Radio. Jag gissar att deras barn förmodligen kommer ha svårt att tackla vuxenlivets motgångar.