Äcklig, frispråkig - och stundtals briljant

Ett avgrundsvrål riktat mot det vaxade, fixade, rakade kvinnoidealet.

Förlaget sparar inte på krutet för att marknadsföra Charlotte Roches miljonsäljare. Efter att den kom ut i Tyskland har den gjort rena rama segertåget över världen och ska ges ut i 25 länder.

Roche har varit verksam som programledare, musiker och nu alltså författare till en riktig stordängare.

En del av framgången måste bero på den chockverkan det innebär att "Våtmarker" bara håller fokus på en sak under drygt tvåhundra sidor. Det är onekligen en ny erfarenhet att sida upp och sida ner matas med hemorrojder, analfisturer, underlivsrakningar, blygdläppar och en del rätt slående reflektioner kring såväl porrindustrin som vanligt dejtande.

Det är också ett oväntat lyckat litterärt grepp. Hade Roche nöjt sig med bara hälften i romanen om 18-åriga Helen som tas in på sjukhus efter att ha skurit sig hade det antagligen fallit platt. Fokuseringen antar i sin koncentration ett helt eget universum som äckligt och träffande - men kanske inte ändå så farligt - avtäcker något av en åkomma i samtiden.

Mycket talar för att "Våtmarker" är ett one-hit-wonder även om det inte något fel på Charlottes Roches förmåga att skapa en intresseväckande text.

Roche lyckas också skapa osäkerhet kring om hon verkligen är upprörd å kvinnors vägnar eller helt enkelt bara har skrivit av sig en neurotisk kroppslig fixering. Det spelar inte så stor roll men historien sys ihop med såväl väl rosa romantik som en något snabbt introducerad familjetragedi. "Våtmarker" är i alla fall en roman som väcker såväl frågor som reaktioner.

Äcklig eller bara genial frågas på omslaget. Varför inte både och? Eller åtminstone såväl påfrestande, snuskig som stundtals briljant frispråkig.

Maria Tellander