Annika Thor: Mästerlig personskildrare

Med debuten "En ö i havet" (1996) inledde Annika Thor en serie ungdomsböcker om flyktingbarn i andra världskrigets Sverige, som sedan även blev tv-serie. I vårens roman återvänder hon delvis till samma tema, fast för och med vuxna.

Anslaget ges redan med de rader av den judiske läkaren Hillel från cirka år 0 som står som tema för berättelsen: "Om jag inte är för mig själv, vem skall då vara för mig? Och om jag bara är för mig själv, vem är jag då? Och om inte nu, så när?"

Det handlar om etik, ansvar, mänsklighet och omänsklighet i denna verkligt omskakande roman, i vilken läsaren får följa ett antal människor vilkas öden på olika sätt korsas i förkrigs- och krigstidens Stockholm.

Här finns bland många andra kärleksparet Arnold och Ingrid, han judisk tidningsman på flykt undan nazismen, hon en av "flickorna" på utlänningsbyråns expedition. Här finns strebern Janson, judinnan Ilse som desperat försöker rädda sina släktingar från Tyskland, och Ingrids i grund och botten hyggliga chef Holmberg som försöker stå upp för sina humanistiska principer men inte riktigt orkar stå emot de tyskvänliga, främlingsfientliga krafter som genomsyrar stora delar av samhället och av vilka de alla påverkas.

Annika Thor har skrivit en fiktiv berättelse på dokumentär grund. Samtida dokument vittnar om internering av flyktingar, rättslöshet och trakasserier, och ­ibland måste jag påminna mig själv om att boken faktiskt utspelas i Sverige.

Via en saklig, analytisk men ändå intensiv berättarröst träder bilden fram av en samhällsanda obehagligt lik vår egen. Hur vi fruktar det främmande och svartsjukt bevakar det vi själva har, ovilliga att dela med oss av välfärd och trygghet.

Boken gestaltar stora, livsavgörande frågor på ett enkelt och jordnära sätt. Bland det bästa med Thors sätt att skriva är den trovärdiga och nyanserade personskildringen.

Till exempel är skildringen av Ilses föräldrar som till sist kommer till henne i exil­staden Stockholm mästerlig, i synnerhet den av modern som en ganska självisk gammal kvinna, ohjälpligt märkt av förföljelserna i hemlandet. Hon är inte sympatisk, men hennes gestalt är djupt rörande.

Thors berättelse manar till strid mot kallsinnigheten. Vi är människor. Vi måste hjälpa varandra.

Om inte nu, så när?

ANNA RUDBERG-W