Om det vore sant, vad ruvar det för potential inom var och en av oss? Det är just den tanken de leker med i "Limitless".
Bradley Cooper spelar den misslyckade författaren Eddie som har skrivkramp och problem med flickvännen. Från en bekant får han testa en ny drog, NZT, och plötsligt funkar allt. Eddie är som en ny människa med omåttlig potential. Naturligtvis finns det en hake. Precis som med alla droger finns det bieffekter, NZT är inget undantag. Både drogen och de som vill ha tag i den kan döda.
Cooper övertygar"Limitless" är attraktivt berättad med många snygga bildlösningar och med ett engagerande driv. Dessutom är Bradley Cooper överraskande övertygande i huvudrollen. Problemet är att filmen inte lyckas förena sitt allvar med den överdrivna och smått löjliga premissen.
"Limitless" skulle kunna beskrivas som en drama-action, en slags blandning mellan "Wall Street", "Faust" och något så meningslöst som gamla "24-timmarsjakten".
TankeluckorNi förstår att det kan vara en krånglig blandning att få ihop. Å ena sidan vet vi för lite om rollfigurerna och om bakgrunden till drogen för att filmens dramadel ska bli intressant och å andra sidan saknar berättandet rätt ironisk distans för att komma undan med slutets orimligheter. Det är alltid ett problem med att vara klurig; alla tankeluckor blir så mycket tydligare när hela historien går ut på att vara smart. Men när allt fungerar bjuder Limitless på en underhållande om än ytlig färd genom människans drömmar och ambitioner.