Förra veckans spalt handlade om lillejulafton och lilla julafton med flera benämningar på andra dagar än julafton då julen firas, vanligtvis den 23 december. Alf Hansson skriver om en intressant variant, som han minns från jularna på 1930- och 1940-talen i norra Jämtland, nämligen sjursmässdagen. Det är ett väl etablerat firande, men geografiskt begränsat till Jämtland, Härjedalen och Tröndelagen (i Norge).
Firandet är en från början katolsk tradition som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Den har inte med julen att göra, utan finns till minne av ett helgon vid namn Sigurd (samma namn som Sjur). Vilken Sigurd som åsyftas finns olika teorier om. Det kan ha varit en biskop i Trondheim, eller kanske korsfararen Sigurd Jorsalafarar, från 1100-talet.
Hur som helst så förbjöd den protestantiska kyrkan sjursmässofirandet och dess helgondyrkan.
Ett annat begrepp från samma område är Gammalsjul, vilket står för djävulen. Sjul och Sjur är samma namn och enligt Jämtlandskännaren Bo Oscarsson kan Gammalsjul komma ifrån ett kyrkligt försök att vrida Sjur ur den gamla katolska kontexten och därmed bli av med det misshagliga helgondyrkandet.
Men intressant nog har alltså det folkliga firandet av detta i konturerna något vaga helgon överlevt under många hundra år.
Tidigare var Sjur ett vanligt namn i Jämtland, men kyrkans kampanj medförde att namnet slutade att användas (också enligt Bo Oscarsson).