Kommunens ekonomiansvarige hittas i sin lägenhet med en kula i nacken. Stadens gamla badhus rustas upp, men det är något som inte stämmer med finansieringen av projektet. Ute på en ö där de döda lär gå igen isolerar sig en kvinna med sin son. Den som trodde att västkustsamhället Fjällbacka var en idyll har uppenbarligen inte hängt med på de senaste årens Camilla Läckbergtåg.
På ytan är intet nytt under solen i "Fyrvaktaren", som är Läckbergs sjunde bok i Fjällbackaserien. Igenkänningsfaktorn är hög när författaren låter en och samma historiska tråd löpa parallellt med flera olika nutidstrådar, för att mot slutet av romanen knyta ihop det som en gång varit med det som sker i dag. Berättartekniskt sett behärskar hon sitt välbeprövade grepp till fullo; läsmässigt är resultatet väldigt ojämnt.
Ibland, som till exempel i de historiska partierna, visar Camilla Läckberg att hon med få ord kan teckna både miljöer, stämningar och personer med tyngd . En tyngd som dessutom har en tydlig dragningskraft på läsaren. Här kommer hon bäst till sin rätt, och hon gör det på ett mer övertygande sätt än i de tidigare böckerna.
Vid andra tillfällen, i nutidspartierna, verkar hela intrigtrådar både långsökta och lösryckta. Kanske skulle de strukits helt - eller utvecklats till någonting mycket mer. Som det är nu undermineras texten ibland av logiska luckor och frågetecken.
Ojämnheten gör att Fyrvaktaren är något av en bergochdalbaneläsning. Läckberg är faktiskt riktigt bra när hon är bra, men hon måste sålla mycket, mycket hårdare om intrigmakeriet ska hålla för att läsas under lupp.