Det är en fotografs lek med former, en upptäckarglädje att mitt imonotonin skapa ett formspråk, skriver Åke Sviden om Gerry Johanssonbok "Sverige".
ny bok
Gerry Johansson: Sverige
Byggförlaget
En fotobok med bilder från Sverige. Genom att ge den titeln"Sverige" och ge varje bild namn efter den ort där bilden är tagen,påstår fotografen Gerry Johansson anspråksfullt att så här ser Sverigeut.
De här bilderna har Gerry Johansson tagit mellan åren 1988 och 2003.De är en överföring till svenska av en liknande bildserie som hanpublicerade 1988 "Amerika". Han arbetar med en Rolleiflex.
De svartvita men mycket gråa bilderna är ödsliga, nästan helt utanmänniskor. Motiven är anspråkslösa. Man kan säga att en hel del avbilderna visar en baksida av det moderna projektet.
Alldeles avgjort öppnar Gerry Johanssons bilder för ettdubbelseende. Det är en fotografs lek med former, en upptäckarglädjeatt mitt i monotonin skapa ett formspråk.
Tittar man nära finner man hur subtilt Gerry Johansson leker medsina motiv. Han förskjuter perspektiv och låter föremål i förgrundendominera eller växa samman med bakgrunden så att ögat luras. Formerupprepas i förgrund och bakgrund och bildar mönster. Ofta obemärktabyggnader, inte sällan från 60- och 70-tal, vilka med sina rakafunkislinjer och med hjälp av skarpa skuggor förvandlas tillgeometriska mönster.
Många av bilderna visar upp sådant som tycks föråldrat. En del ärsånt som man försökt gömma undan, ett bilvrak i skogen till exempel. Såhär ser Sverige ut om man tar ett par steg åt sidan, går bakom knutenoch tittar. Med detta synsätt kan man se bilderna som en kritik av enepok, där det vackra var satt på undantag. Man kan heller inte uteslutaatt meningen är att man ska skratta åt den här trista fulheten. Dehögst påtagliga spåren av mänsklig ansträngning som är ständigtnärvarande i bilderna kan vi se som ett misslyckande.
Men så enkelt är det inte. Samtidigt är det här bilder av ettsamhälle vi byggt och bor i, bilder av ett av människan präglatlandskap där mänsklig frånvaro är högst realistisk. Sverige är glestbefolkat. Människor är ute bara på bestämda platser vid vissa tider.Men viktigare är att under den samtidigt gråa och lekfulla fotografiskaytan finns ett allvar. Spåren av människans ansträngningar attåstadkomma ett samhälle väcker också respekt.
Gerry Johansson tycks i sitt sökande efter landskapets form ochestetik även får oss att se bakom formen, se genom den och upptäcka attäven om det ser torftigt ut, så behöver det kanske inte vara så,alltid, hela tiden.
Gerry Johanssons fotografi är dokumentärt, samtidigt som det visarhur bedrägligt det är att lita till fotografiet som en exakt avbildareav verkligheten. Sverige ser ut så här, visst, men bara genom GerryJohanssons kameralins.
Gerry Johansson fotografier kan också ses på Fotografins hus på Skeppsholmen i Stockholm fram till den 17 juli.