ny bok
Azar Nafisi: Att läsa Lolita i Teheran
Översättning: Maria Ekman
Albert Bonniers förlag
I en tid när sexchocker, silikonbröst och porr är vardagsmat går detinte att provoceras över särskilt mycket längre. Så i Sverige ärVladimir Nabokov en i raden av lite lagom nervkittlande författare ochman höjer kanske möjligen på ögonbrynen över Humberts fascination införminderåriga Lolita. Men hur är det då i den muslimska världen, Irantill exempel?
Litteraturforskaren Azar Nafisis "Att läsa Lolita i Teheran" tar upphur hon i hemlighet samlade ett gäng kvinnor i sitt hem för attdiskutera västerländsk litteratur. De fick smyga och ljuga föromgivningen.
Bakom stängda dörrar dryftas vikten av skönlitteratur och detannorlunda och motsägelsefulla i den mänskliga naturen som där kanrymmas. "Endast genom litteraturen kan man sätta sig in i någon annanssituation. Utanför litteraturens sfär avslöjas bara en sida av enmänniskans personlighet." Sant eller inte?
Nu är det inte bara Nabokovs uppenbara rätt-på-pudelns-kärna-krocksom tas upp. I salongen som ägde rum i slutet av 80-talet innan Nafisiflydde till USA diskuteras även Henry James, F Scott Fitzgerald ochJane Austen. Den sistnämnda uppfattas som rentav rebellisk därför attkvinnorna i de romanerna, enligt Nafisi, följer sitt hjärta och intekonventionen. Alltså demokratins själva kärnpunkt: rätten att välja.
"Att läsa Lolita i Teheran" beskriver hur det är att leva isprickorna mellan olika världar och att genom fiktionens hjälp försökaartikulera och gestalta sin vision om en egen identitet.
En av de mer minnesvärda scenerna är när Teheranborna, svältfödda påvisuella intryck efter endast propagandafilmer, ser Tarkovskijs"Offret" och duken sprakar av märkliga främmande bilder. I ett frittklimat är det lätt att glömma bort vilken sprängkraft som kan gömmas såfort något skapas i fullständig frihet.
Och man blir efter läsningen ännu mer övertygad om att bokbål och censur inte är någon bra idé.