Börjar Rankin tröttna på sin polishjälte?

Kultur och Nöje2005-09-10 00:00

‚NY BOK

Ian Rankin: Blodsband

Översättning Hans Lindeberg

Forum

Kommissarie John Rebus är mer sliten, ensamvargig och whiskypimplande än vanligt, därtill brännskadad och mordmisstänkt och följaktligen avkopplad från all polisverksamhet.

Så skjuter en före detta elitsoldat vilt omkring sig i en skola. Tre döda, inklusive gärningsmannen själv. Varför? Rebus dras in i utredningen trots allt. I likhet med mördaren har han en bakgrund som elitsoldat och tros därför ha bättre möjligheter att lägga pusslet tillrätta.

Glasklart upplägg

Den amatörpsykologiska logiken är inte helt övertygande i Ian Rankins sjätte Rebusdeckare, på svenska "Blodsband". Men sväljer man det betet, är man strax fast i den välbekanta, skotska avkroken.

Rebus och hans snart flygfärdiga adept Siobhan Clarke påminner mer om två privatdeckare än om representanter för ordningsmakten. Båda har fiender såväl i det karriärstänkande polishuset som i den sjabbiga undre världen, och även en och annan ovän hos den tredje statsmakten. Upplägget är glasklart och effektivt: vi mot resten!

Ganska tjatig

Som vanligt nystar Rankin skickligt upp ett flertal olika trådar i "Blodsband", som gradvis närmar sig varandra. I jämförelse med det mesta i genren bjuder Rankin alltid på minst hyfsat god underhållning, men "Blodsband" tillhör inte någon av hans bättre romaner.

Det blir i längden ganska tjatig med alla skildringar av Rebus pubbesök och tilltagande whiskyalkoholism, i synnerhet som kollegan Clarke numera också är ute på tunn is. Man börjar nästan undra om också Ian Rankin börjat tröttna på Rebus destruktivitet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!