Botanisk julafton med Olof Rudbeck

Kultur och Nöje2008-12-11 06:00

Karin Martinsson, Svengunnar Ryman:

Blomboken - bilder ur Olof Rudbecks stora botaniska verk

Prisma

Olof Rudbeck den äldre i Uppsala (1630 - 1702) var en mångsysslare och entreprenör av Guds nåde: medicine professor (upptäckte lymfkärlen), arkitekt, byggmästare, ingenjör, trädgårdsanläggare, botanist, zoolog, samlare, arkivarie…

På drottning Kristinas uppdrag styrde han med Sveriges första botaniska trädgård, grunden till Linnéträdgården i Uppsala. Stället blev medelpunkt i ansatsen att skapa en flora över världens växter. Då ett arbete utan motsvarighet.

Katastrof

Natten till den 16 maj 1702 brann nästan hela Uppsala. För Rudbeck och hans verksamhet blev det en katastrof.

En stark nordanvind drog elden över brädväggar och sticketak. Rudbecks stenhus vid Stora torget betraktades emellertid som säkrare än andra.

Där på gården fanns också hans museum med naturalier, fornfynd, instrument, mekanik och arbetsbibliotek. Ett enda rum undkom elden. Där fanns de tolv banden med originalen av handmålade botaniska akvareller, det som skulle få namnet "Blomboken". Elva klarade sig, om än svärtade.

De hamnade så småningom i de Geers Leufstabibliotek där de fanns fram till den stora bokauktionen 1984 då staten finansierade ett inköp för åtskilliga miljoner.

Nu finns bilderna i Carolinabibliotekets säkerhetsvalv.

Elden spred sig

På förmiddagen, den där majdagen 1702, hade elden även kastat sig över Fyrisån och nått domkyrkan. På brädkontoret intill orgelverket förvarade Rudbeck de hittills tryckta exemplaren av sitt världsvida botaniska verk, det som han kallade "Campus Elysii".

Där fanns också de tusentals tryckstockarna, skurna i päronträ, som skulle användas vid den fortsatta framställningen. Men tornen rasade och elden förintade allt.

Tjugotre års arbete var utraderat på några timmar. Samtidigt försvann också en del av det mera jordnära: trädgårdsanläggningarna och växthusen.

Olof Rudbeck själv dog bara några månader efter katastrofen.

Ett sammelsurium

För ett tiotal år sedan började Svengunnar Ryman, intendent på Evolutionsmuseet, ett arbete att tolka Rudbecks omfattande trädgårdskataloger och samtidigt sökte Karin Martinsson, med gärning på Bergianska trädgården, att identifiera den botaniska trädgårdens växter i de överlevande banden: "4 250 sidors sammelsurium av kopior och original".

Bryr sig inte

Rymans och Martinssons engagemang befruktade varandra och resulterade i att 2 500 kulturväxter kunde identifieras som odlade i Uppsala på 1600-talet.

Av dessa fanns 1 400 avbildade. Nattljus, videört och jättevädd, kärleksört, rosenrot och hjärtstilla ingår i femhundra utvalda växter och finns med korta texter och med moderna namn i det bildfaksimil som blivit "Blomboken". En väldig kulturflora, med spännande medicinska, växtgeografiska och etymologiska faktatexter.

Vad bryr sig blommorna om sekler?

En av julens tyngsta böcker utgiven 300 år efter utsatt datum.

En botanisk julafton.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!