I år är det 50 år sedan John F Kennedy svor presidenteden och det har gjort avtryck i form av flera tv-program, tidningsartiklar och böcker om den mytomspunna politikerfamiljen. I höst kommer inte mindre än tre böcker, varav två har svenska författare. Först ut är dock amerikanen C David Heymann. Hans "Bobby och Jackie" säger sig avslöja kärleksaffären mellan presidentens änka Jacqueline och brodern Robert Kennedy.
Boken kom ut i USA för två år sedan och varför ett svenskt förlag vill låta den bli sitt bidrag till 2011 års uppmärksamhet kring Kennedyklanen, det är en gåta. Heymann, med flera "avslöjande" böcker i sin bibliografi, sågas av de flesta historiker. Boken är späckad av vittnesmål från personer som sett paret Kennedy i mer eller mindre intima situationer. Men ofta är det andrahandsuppgifter eller rena spekulationer. Som mannen som råkar få syn på Bobby när denne masserar Jackies rygg på en strand. "Jag avlägsnade mig. Jag har ingen aning om vad som hände efter det, men jag kan gott föreställa mig". Nudge-nudge, ni fattar, va?
Lite fler handfasta bevis skulle inte skadat. Fast frågan är vad de hade tillfört. Heymanns flåsande jakt på kärleksbevis känns inte helt fräsch. Dessutom, med tanke på Bobbys notoriska kvinnoaffärer, vore det inte mer uppseendeväckande om han i n t e haft en relation också med broderns änka? I Kennedyklanen verkar otrohet varit vardagsmat. Vår egen statschefs förtjusning i kaffeflickor ter sig pryd i jämförelse med utlevelserna som John F, Bobby och andra familjemedlemmar ägnade sig åt.
Heyman verkar älska det där och redogör förtjust över guppande bakar och avsugningar. Han skriver illa och med en lätt moraliserande ton. På ett ställe blir framställningen - möjligen översättningen - så tokig att man måste le:
"På bilderna sågs den avlidna skådespelerskan Marilyn Monroe utföra en sexuell handling på en man vars ansikte befann sig precis utanför kameravinkeln".
Behöver jag säga att det är bokens enda höjdpunkt?
Fotnot: De två svenska böckerna är "Familjen Kennedy - En amerikansk dynasti" av Lennart Pehrson och "Vi tolererar inga förlorare" av Britt-Marie Mattsson.