Charmig amatöruppsättning av Hemsöborna

Götateatern i Motala beskriver sig själva som en teaterälskande grupp amatörer. Därifrån är det modigt att ge sig på att sätta upp Strindberg, trots att det handlar om ”Hemsöborna” som av många anses vara hans kanske mest lättillgängliga verk.

De har redan spelat ett antal föreställningar när jag besöker Glashuset och Motala folkets park på torsdagskvällen. Manuset är givetvis bearbetat men så vitt jag kan bedöma i princip i linje med romanen och man har gjort ett bra jobb med att lyfta fram sin version. Man har till exempel valt att inte alls beröra inledningen, vilken förmodligen bär den svenska litteraturens kanske mest kända rader.

Handlingen kretsar som sig bör kring Carlsson som kommer från fastlandet till Hemsö för att bo och arbeta på änkan Flods gård. Hon fattar snabbt tycke för Carlsson och ser med förtjusning hur han med hårt arbete och list förvandlar gården till en framgångsrik verksamhet. Hennes son Gusten ser honom dock som högfärdig och falsk och förblir därför misstänksam. Maktkampen dem emellan är ett centralt tema. Det är en historia med många bottnar, dramatik och tragik blandas flitigt med komik och romantik vilket är orsaken till mycket av dess folklighet.

Ensemblen gör sitt allra bästa för att förmedla just detta och på det stora hela tycker jag man gör ett bra jobb. Dialogen är lyckad i och med att man skapar en så genuin känsla med hjälp av bred dialekt och passionen för teater är svår att ta miste på. Personligen hade jag dock önskat att berättelsens mer allvarsamma sidor fått större utrymme. I stället blir komiken i stort sätt dominerande och det liknar långa stunder mer en fars än ett drama.

Men med det sagt är det både charmigt och underhållande, en amatörteater väl värd sin publik.