Clarence Crafoord
Kärleksförsök och svek. En själsläkares berättelse
Natur och Kultur
"Detta samhälle är absurt. Och det är inte allmänt känt", utbrast en gång den finske psykiatrikern Martti Siirala. Till det vill jag tillägga: Psykiatriker är viktiga analytiker av vårt samhälle. Och det är heller inte särskilt känt.
Det finns en liten nischad och speciell litteraturgenre som jag har en särskild förkärlek till. Det handlar om psykiatrikers memoarer. Det sista årtiondet har Jan-Otto Ottosson, Johan Cullberg, Åsa Nilsonne och Linköpings egen Gerdt Wretmark tagit plats med ett personligt berättande om psykiatri och egen livsresa. Det finns något fascinerande och engagerande med just psykiatrikern. Han eller hon står med ena benet i den naturvetenskapliga världen och det andra i humanismen, socialpsykologin och själavården. Det är en bild som bryter mot fördomsfulla missuppfattningar kring psykiatrikern, som i grund och botten återspeglar allas våra vanföreställningar om psykisk sjukdom.
Nu har turen kommet till Clarence Crafoord, en av förgrundsgestalterna kring den sektoriserade psykiatrin och psykoanalysens gyllene år i Sverige under 60- till 90-talet. Clarence Crafoord är redan bekant för en större läsekrets i böcker om samtalskonst, psykisk sjukdom och människan som en berättande varelse. Han har varit en engagerad rapportör från sina professionella och privata iakttagelser av livet. Till och med hans egen hjärtinfarkt blev material för en bok om åldrandets existentiella frågor. Nu har turen kommit för en mer grundlig genomgång av ett stormigt liv.
Clarence Crafoord, som också är psykoanalytiker, för läsaren in i behandlingsrummet. Sedan trycker han oväntat ned oss i behandlarens fåtölj och slänger sig själv på divanen för att börja en grundlig och intim berättelse om egna framgångar och tillkortakommanden. Läsaren rodnar om kinderna över denna nakna bekännelse kring skam, avund och sexualitet. Men snart infinner sig det mer avspända och drömska lyssnandet som författaren själv rekommenderar varje terapeut. Berättelsen vävs samman till en brokig och färgstark väv om mognad och utveckling i 1900-talets andra stormiga hälft.
Bekännelsen börjar med hans eget 60-årsfirande på Riddarhuset där han sammanfört barn och kvinnor från olika relationer med vänner i en naiv försoningsfest.
Experiment slår alldeles fel och ur festens spillror söker sig Clarence Crafoord bakåt i livet för att förstå.
Kärleksförsök och svek är en fascinerande berättelse om en människas ständiga brottning med livet. Den är också en öppenhjärtlig idéhistorisk skildring av psykiatrins och psykologins dramatiska förändring, där författarens egen psykoanalys redan hör till en svunnen tid. Men här finns också ett humanistiskt arv av omsorg och engagemang för den psykiskt sköra människan, som vi idag har alltför lätt att förbise i ivern efter evidens.
Ett är säkert. Vi behöver våra psykiatrikers berättelser om det samhälle som fortfarande är absurt, utan att det ännu är allmänt känt.