"Jag kan inte rida. Och det suger", konstaterar Klara, 13-nånting, i början av filmen.
En smula dumdristigt då att anmäla sig till den stora galopptävlingen. Men Klara har en månad att lära sig. Baggis. Om det inte var för att hon samtidigt måste smälta in i nya klassen, navigera mellan nyskilda mamma och pappa, trycka till snobbgänget och vinna killen.
Som ni ser håller sig hästfilmen "Klara", byggd på Pia Hagmars bokserie, till genrens grundkurs. Och det är klokt. Filmen är så övertydlig att man inte hade missat något även om dialogen varit på färöiska, men ibland är det enkla valet det rätta. Ibland räcker det med flicka, pojke, oförstående föräldrar, häst och svenskt sommarljus.
(Även om det är lite beklagligt att filmen börjar efter mammas och pappas - Regina Lunds och Kjell Bergqvists - skilsmässa. DE sovrumsgrälen hade man gärna velat se.) (TT Spektra)