Denna torsdag delas det ut, Borås Tidnings debutantpris. Det är det mest prestigefyllda i genren: kunnig jury, med fattiga författarmått mätt en stor prissumma. Redan nomineringen är en stor sak.
Bland de utvalda märks Sam Ghazi, född 1967, verksam som läkare i Stockholm. Babels hus? Utöver P C Jersild finns det åtminstone ytterligare två nu levande författande medicinare på svenska: Staffan Seeberg och Eva Ström.
Ghazi skriver poesi och, nej, han påminner inte om någon av de tre. "Sömn är tyngre än vatten" heter debutsamlingen och, jo, det kan den väl vara. Sömnen tyngre än vattnet, alltså. Dikten, däremot, har för vana att vara hänsynslös.
Och diktkritikern bör enligt logiken vara skoningslös. Ghazis debutbok är verkligen inget mästerverk - snarare tycks det mig alltför ofta flirta med poesins standardfraser och liksom bädda in litteraturen i redan bekant bomull - men den talar, och det är sannerligen inte illa, ur en konkret erfarenhet: salens diagnos, samhällets skikt.
Den insisterar, annorlunda uttryckt. Vill kanske mer än den förmår, men döljer inte för ett ögonblick själva kärnämnet och hjärtpunkten: uttrycksbehovet.
Övriga nominerade till Borås Tidnings debutantpris är Viktor Johansson med "Kapslar" (Modernista), Elise Karlsson med "Fly" (Modernista), Sofia Rapp Johansson med "Silverfisken" (Bonniers) och Åsa Linderborg med "Mig äger ingen" (Atlas).