En stol är till att sitta i. Eller ...
En flasktorkare är till för att torka flaskor. Eller...
Tänk om Duchamp levt fortfarande.
Men hans tankar lever.
(Sven Lundh, 1993)
Att kända konstnärers och formgivares livsverk sammanfattas i fina volymer är vi vana vid. Mer sällan får de driftiga entreprenörer, curatorer eller konsthallschefer som för ut konstnärernas verk till folket liknande uppmärksamhet.
Desto roligare att nu få anmäla en förnämlig presentation av Källemos skapare, den småländske möbelentreprenören Sven Lundh. En eldsjäl som har öppnat nya vägar när det gäller formgivning och möbeldesign. Och som stundom har jämförts med konstnären Marcel Duchamp!
"En konstnär i en entreprenörskropp" kallas Lundh i Sune Nordgrens inledningskapitel, en bra summering av hur han uppfattas av bokens tolv skribenter.
Lundh är född i Lagan, gick i skola i Ljungby och sedan 1945 bosatt i Värnamo. Men vem var han? frågar Gunnar Lindqvist, Linköpings konstexpert, som bidrar med en fyllig levnadsteckning. Han ger själv svaret: "En av de många människor som vill och måste föra en idé vidare."
Det är på 60-talet, när Lundh säljer möbler och samarbetar med formgivare som Bruno Mathsson, som Lundh utvecklar sin egen blick för "konstens innersta väsen" och grundar sitt eget möbelföretag Källemo.
Fabrikören Lundhs djärva idéer om möbelkonst stod i skarp kontrast mot de riktlinjer om funktionalism som Möbelinstitutet hade satt upp. Lundh kritiserade den stelbenta standardiseringen och ansåg att den förhindrade fantasin och hotade den estetiska yttrandefriheten.
Lindqvist beskriver engagerat hur Lundh upptäckte Jonas Bohlins betongstol "Concrete", ett objekt som i början på 80-talet utlöste en vild konstdebatt. Betongstolen förändrade radikalt synen på formgivning. "Före alla andra såg Lundh stolens balans, symmetri och skönhet", skriver Lindqvist och jämför hans blick med en känslig konsthistorikers.
Sven Lundh har myntat slagordet: "Det ska tåla ögats slitage." Kanske är det därför han dragits till djupt originella men sinsemellan så olika formgivare som nämnde Bohlin, John Kandell, Mats Thiselius. Harry Koskinen eller Sigurdúr Gustafson.
"Personakt Sven Lundh" är en ovanlig konstbok med ett ovanligt generöst och rikhaltigt bildmaterial. De sköna och fantasieggande möblerna placeras ofta i naturmiljöer av fotografen Jonas Sällberg, något som bara det minskar ögats slitage. Alltsammans är läckert formgivet av Mats Fredriksson, när höll du sist i en bok med svarta, gummerade pärmar med infällda fotografier?
Konstnärliga grepp som bör passa Sven Lundh, som sen 60-talet, parallellt med sitt entreprenörskap, har varit drivande i Smålands konstnärförbund och lagt ned stort engagemang i museiprojektet Vandalorum. Det är ännu inte realiserat, men är som Gunnar Lindqvist skriver ett bevis på hur "stigfinnaren Sven Lundh ständigt befinner sig på väg mot det oprövade".