- Jag sökte något organiskt, något som levde, förklarar den norska konstnären Line Bergseth som målat blommor i femton år. En av hennes blomserier finns med på Nationalmuseum som också visar en för utställningen nygjord installation, "Lightfield". I tömda vinflaskor står hennes hav av färska alstromenior. Blomvattnet ändrar sakta färg genom skiftande belysning, och blommorna ska bytas var fjortonde dag.
Men det är framför allt blomstermålningar, planscher, keramik och lite fotografi som ställs ut på Nationalmuseum. Kronologiskt börjar blomsterresan i holländskt 1600-tal, i porträtt av botaniska trädgårdar och i drömmar om paradisets lustgård.
Linnéåret till ära har Nationalmuseum engagerat en botaniker som studerat konstnärernas stilleben och gjort små kartor: ängsnäva, turkisk gulros, påfågelöga, ängssyra och surkörsbär ryms till exempel i Jan Davidsz de Heems 1600-talsbukett. Olika blomster betydde också olika saker: tusenskönan oövervinnelig kärlek och det röda smultronet ödmjukhet eller virtuositet.
De botaniska planscherna från 1700-talet har utställningskommissarie Görel Cavalli-Björkman hängt granne med Robert Mapplethorpes moderna blomsterfotografi, båda från genrer som avbildar med vetenskaplig exakthet, men Mapplethorpe som konstnär och med ett sensuellt uttryck.
Blomstererotiken finns också hos Georgia OKeefee som är representerad med ett par målningar.
Görel Cavalli-Björkman visar hur impressionister som Manet tog stillebenmåleriet vidare. Den tyske expressionisten Emil Nolde anlade med stor möda en egen blomsterträdgård men målade sina blommor kanske mer för färgerna än formerna.
Carl von Linné är navet i utställningen som också rymmer Alexander Roslins porträtt av den åldrade botanikern. (TT Spektra)
Fotnot: "Blomsterspråk" visas 22 februari till 27 maj.
Erika Josefsson