På bokens omslagsfotografi tittar Marguerite Duras (1914-1996) rakt in i kameran. Stolt och rakryggad. Utmanande.
Bilden är en perfekt utgångspunkt också för hennes stil. Ärlig, glasklar, franskt skön och redo att förbanna varje bakåtsträvare och traditionalist (som till exempel i fantastiska "Dog inte i deportationen" i denna samling).
Anteckningar från kriget innehåller utkast och berättelser från fyra olika anteckningsböcker Marguerite Duras skrev i mellan 1943 och 1949. En samling texter, mytologiskt omhuldade av henne själv och vars existens kunde verifieras strax före hennes död. Innehållet är delvis hämtat från egna erfarenheter, från uppväxten med modern och bröderna i Vietnam, till tyska franskockupationen och åren efter kriget. Det är ur denna kompost flera av hennes senare romaner hämtat sitt stoff och här finns också korta förstaversioner till det som bland annat skulle bli "En fördämning mot havet" (1950) och "Smärta" (1985).
Men det här är ingen samling lösa idéer, nedhafsade av en lovande nybörjare. Marguerite Duras är redan färdig som författare och har erövrat språket och tekniken, boken läses lätt som en novellsamling.
Det finns en närvaro i Duras skrifter som liknar Prousts. Nu-upplevelsen är lika total, mottagligheten hos berättarjaget är lika exceptionell, fast utan föregångarens överkänslighet. Marguerite Duras är osentimental, oförutsägbar och drabbande som livet självt, något av det mest uppfriskande och ständigt moderna du kan läsa.