Egypten är ett land med en mångtusenårig stark historia. Men när Mohamed Bouazizi satte eld på sig själv i protest mot regimen i Tunisien, blev det en gnista som tände en revolution även i Egypten. Löpelden fortsätter in i Libyen, Syrien, Jemen och kanske längre än så.
Hur ska vi förstå det som inträffat? Och vad kommer att hända i det land som under fyratusen år varit en maktfaktor för hela Mellanösten? Två journalister och två forskare hjälper oss att reda ut begreppen i boken "Revolution i Egypten".
Röster från torgetBitte Hammargren från Svenska Dagbladet, befann sig på Tahrir-torget i Kairo när kampen böljade fram och tillbaka kring Mubaraks ledarskap. Hon låter oss höra röster från allmänheten. Kollegan Per Björklund visar hur vägen varit förberedd genom den fackliga vänsterkamp som pågått i Egypten. Religionshistorikern Mattias Gardell och islamologen Jan Hjärpe synar Det muslimska brödraskapets roll i revolutionen och religionens betydelse.
Tillsammans lägger de ett pussel som visar på något häpnadsväckande nytt. Detta är än så länge en sekulär revolt. Religion ses inte längre som enande utan som splittrande, konstaterar Jan Hjärpe, eftersom våldet komprometterat det religiösa språket. I Egyptens revolt finns inslag av facklig kamp, feministiskt motstånd, fattigas förtvivlan, trötthet på religiös terror och en stark längtan efter verklig demokrati.
Samtidigt är texterna fyllda av brasklappar. Mattias Gardell frågar i vilken mån Brödraskapet kommer att vara sina demokratiska ideal trogna.
Viktig milstolpeFörfattarna är berörda och hänförda, men osvuret är bäst. Kanske är det därför de alla nogsamt daterat sina kapitel. Det som är sanning i dag kan vara lögn i morgon. Jan Hjärpes påstående om att de protesterande i Libyen inte önskar en militär intervention från Väst, är redan förbisprunget av utvecklingen.
Det är en djärv bok som skrivits mitt i ett skeende. En viktig milstolpe för oss som vill följa med och förstå.
JAKOB CARLANDER