"Ingen slipper undan Ellen Key!"
Så självklart att Ulrika Knutson i "Kvinnor på gränsen till genombrott" (2004) ofta nämner författaren till verk som "Barnets århundrade", "Skönhet för alla", "Lifslinjer", "Kriget, freden och framtiden". Var det någon som gruppen runt den kvinnliga medborgarskolan Fogelstad och tidningen Tidevarvet på ett eller annat sätt förhöll sig till, så var det Ellen Key.
Inspirationskälla, samhällsdebattör, pedagogisk föregångare, estetisk ideolog, förespråkare för yttrandefrihet och kvinnlig rösträtt, fredsivrare, upphov till uttryck som "missbrukad kvinnokraft" och "samhällsmoderlighet" - det moderna projektet utan Ellen Key i bakgrunden är svårt att tänka sig.
Stadigt förankrad i 1800-talets bildningstradition, men samtidigt en liberal visionär långt utanför samtidens kulturella, sociala och politiska begränsningar.
Ellen Key var en engagerande talare och föreläsningsturnéerna blev omfattande. Lika flitig var hon vid pennan. En genuin kulturpersonlighet - inte enbart inom Sveriges gränser. Devisen på den öppna spisen i villan Strand sammanfattar: Accende et arde. Tänd och brinn.
Ja, Ellen Key känner vi till. Mer eller mindre mycket. Hon hör till kulturarvet. Det berömda Strand vid Omberg och Vättern inte minst. Många är besökarna som beundrat harmonin, den praktiska skönheten. Som blivit inspirerade. Börjat inse hennes betydelse. Lånat böcker - till exempel Ingela Bendts "Ett hem för själen" - eller gått in på den officiella hemsidan. Länkat vidare och fascinerats.
Men hur mycket läses Ellen Keys egna ord?
Själv hade jag till alldeles nyligen bara nosat på enstaka utdrag ur "Barnets århundrade" (1900) och "Skönhet för alla" (1899) - när tiden börjat tynga språket ökar motståndet att gå till källorna.
Så spännande då, att Ellen Key-institutet i Ödeshög velat göra författaren Key mer lättillgänglig för en nutida publik. Tre moderniserade utgåvor hittills: "Från människosläktets barndom", "Skönhet för alla" och "Några tankar om yttrande- och tryckfrihet". Med intressanta, klargörande förord av Ronny Ambjörnsson, Claudia Lindén och Elin Gardeström.
En kulturgärning värd att uppmärksamma!
Varsamhet har varit ledord i Per-Inge Planefors och Hedda Janssons bearbetningar. Och omsorg om att behålla dåtidens atmosfär i kombination med ett tillgängligare språk. Inget okomplicerat arbete och Hedda Jansson frågar sig om författaren själv skulle ha önskat sig nya läsare på sådana premisser. Svaret är jakande: "Ellen Key var en modern människa" och hennes avsikt att "väcka människor till insikt om sig själva och världen omkring".
"Ellen Key manade till en daglig reflekterande observans", skriver Per-Inge Planefors. Just så. Och för mig det som gör läsningen av Ellen Key-institutets nyutgåvor så givande.
Samhället har förändrats, problemen är annorlunda och hon kan verka ålderdomlig. Men samtidigt aktuell och tidlös.
Formuleringarna är ofta bitska, roliga och pretentiöst åthutande - man blir upplivad av Ellen Key.
Föddes den 11 december 1849 på herrgården Sundsholm utanför Västervik. På Strand vid Vättern bodde hon från 1911 fram till sin död 1926.
Hemmet är museum och drivs av Ellen Keys Stiftelse Strand.
Officiell hemsida för EK är www.ellenkey.se.
Ellen Key-sällskapet bildades 1969. Hemsida www.ellenkeysallskapet.se.
Ellen Key-institutet i Ödeshög bildades 2004. Institutet inriktar sig på forskning, litteratursökning och utställningar. Hedda Jansson är direktor och Per-Inge Planefors intendent. Hemsida www.eki.nu.
Utöver moderniserade skrifter av EK har institutet även gett ut "utan gränser - Fredrika Bremer, Ellen Key och Elin Wägner".
En modernisering av "Individualism och socialism" är planerad under 2007.
MARGARETA WIMAN