Namnet är något uppfordrande och sportlovet utmärker sig bland övriga lov i det att det verkar vara ämnat åt en viss typ av sysselsättning. Hur kommer det sig?
Den lediga vinterveckan infördes till en början av besparingsskäl, under andra världskriget, närmare bestämt år 1940. Under de stränga krigsvintrarna behövde man spara på bränsle och stängde därför skolorna en vecka. Lovet kallades då kokslov, med syftning på bränslet. Lovet fortsatte att finnas, men under 50-talet blev motiveringen en annan. Då hade man kommit fram till att ett lov under influensatider skulle vara gynnsamt för hälsan i landet. Smittspridningen skulle minska. Lovet kallades då ofta i stället för hälsolov.
Ett ytterligare steg blev att skapa sysselsättning för de lediga ungdomarna. Att driva omkring utan något att göra var då som nu inte att rekommendera. Fjällresor och idrottsutövande, till en rimlig kostnad, uppmuntrades.
Därmed hade lovet förvandlats till sportlov. Av logistiska skäl – många var ute och reste – delades lovet upp på olika veckor i olika delar av landet, efter förslag från Järnvägsstyrelsen.
Till sist, en ordfråga: En läsare skriver om glahytta, ett ord han hörde på 40- och 50-talen. Det betyder ungefär "glad och utåtriktad kvinna", skriver han och undrar om spaltens läsare känner igen det. Skriv gärna i så fall!