En ny sorts journalistik

Fördömandena har duggat tätt. Själv tänkte jag bara "yes!" när Expressen äntligen vågade gå i bräschen för en ny sorts journalistik.

Kultur och Nöje2009-05-29 12:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För er som missat, en kort resumé: när det vankas buskjournalistik brukar Expressen passa på att vädra sina praktikanter. Den här gången var det LO-bossen Wanja som skulle väntas ut utanför hemmet. Fast nu skickade de inte en praktikant, utan en ung och otålig anställd som tröttnade på att häcka i buskarna utanför Wanjas hem. När det dök upp en som var hyggligt lik tänkte han att va fan, tant som tant och styrde upp en liten intervju (där hon som inte alls var Wanja av naturliga skäl sa att hon inte hade nåt att säga om vare sig lyxresor eller AMF-skandaler) som han sen glatt presenterade i tidningen som om det var the real shit han hade snackat med.

Och som sagt: äntligen! Det här öppnar ju oanade möjligheter för en latmask som jag. Cecilia Frode brukar inte vara den lättaste att intervjua, men nu behöver jag bara vända på huvudet och ta ett snack med Anna, min Frode-look-a-like till kollega. Och vill jag ha ett exklusivt snack med Ben Stiller går jag bara till Annas man. Ni kan helt enkelt se fram emot en stjärnspäckad intervjusommar i Corren, och det utan att jag ens behöver lämna redaktionen. Tobey Maguire (Marcus) nästa vecka? Chevy Chase (Åke) till midsommar? Ett rejält porträtt på Rowan Atkinson (Johan) framåt juli?

Och så får jag väl själv ställa upp så att ni får det där maffiga sommarreportaget med Ernst Kirchsteiger. Om han nu har nåt att säga. Eller jag.