Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna
Fjärilar: Dagfjärilar
Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet
"Om man inte känner namnen är kunskapen om tingen värdelös",skrev Linné och formulerade där det som vi kallar "linneansk anda"; ettslags nationell identitet, där igenkännandet av djur och växter ärsjälvklar. Fram till våra dagar har det också varit så. Att säga bofinkeller blåmes
i stället för bara pippi och att kunna namnge en citronfjäril och enprästkrage. Att veta vad man ser är en styrka för naturskyddstanken: Vimåste veta vad vi ska värna.
Men verkligheten ändras, vi blir alltmer urbana, naturen alltmer perifer, artkunskapen är blek numera. Det behövs motkrafter.
Just därför är det folkbildande igenkännandet centralt i satsningenpå ett nytt bokverk, rentav det största i Sveriges historia, som börjarutges nu i vår: "Nationalnyckeln -- till Sveriges flora och fauna."Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet ger ut den utanvinstintresse, men med rejält statsstöd.
I april drogs det hela igång med talman, kronprinsessa ochmiljöministern Lena Sommestad som menade att "Nationalnyckeln kaninnebära en nystart för intresset för artkunskap i skolan och därmedöppna för ett större intresse för miljö- och naturvård i Sverige".Vackra ord som jag skulle bli lycklig att se landa. Över hundra volymerav "Nationalnyckeln" är planerade och syftet är att alla landets drygt50 000 flercelliga organismer (ingen vet riktigt hur många) -- frånbandmaskar till björnar, orkidéer och granar, blåstång och tumlare --ja, allt, ska rymmas på hyllan.
Naturen systematiskt inställd. Ett slags kontroll, typiskt mänsklig, men också äventyr och glädje.
Tre volymer av Nationalnyckeln ges ut i år. Den första ärimponerande vacker; 400 sidor med dagfjärilar, en säljande ingång. 140artbeskrivningar, klassificering, naturgeografi, bestämningsnycklar,utbredningskartor, naturalhistoria och magnifikt illustrerad av MartinHolmer och Karl Jilg. Författare är kända entomologer ochfjärilsspecialister: Claes U Eliasson, Nils Ryrholm och Ulf Gärdenfors.Fackredaktören heter Ragnar Hall.
Inget exempel kan vara bättre än fjärilar för att belysa vadNationalnyckeln innerst står för: ett värn mot förlusten av biologiskmångfald. Belyst av att vår existens varje ögonblick mal sönder levandenatur.
I det fallet är Sverige inget undantag trots vår, globalt sett,relativa artfattighet. Så är till exempelblomsterängar på marginalen,fjärilsdansens scen är förändrad, arter är isolerade, gen-utbytet litet.
Åtskilligt av det som flög för femtio år sedan är, om inte alltidförlorat, så närapå. Rätten till klöverblåvingar ochslåttergräsfjärilar, ängssmygare och apollofjärilar borde v ara likasjälvklar som allt annat samhällsvärn vi bröstar oss över.
Nationalnyckelns portaldel rör detta.