Smack! Håkan Bäck styr sin Spanska flugan, nipprig redan på papperet, utan tvekan rätt in i publikens hjärta - till och med premiärhimlen var på glatt humör.
Skriven 1913 av Franz Arnold och Ernst Bach, författare även till "Lånta fjädrar" och "Fars lilla påg" (tös), och en standardiserad förvecklingsfars med snyggtextade sånginslag kring, om jag fattat rätt:
En son som inte är den som alla tror att han är, och framför allt inte till någon av de potentiella pappor som hastigt och lustigt måste rannsaka sin ungdoms lustfyllda leverne.
Puh, det gäller att ha koll på läget? Eller att helt enkelt dras med av ensemblens högröstade utspel runt trattgrammofon och borgarschäslong - man agerar, sjunger och dansar nästan den fantastiska kostymeringen av varandra för att hålla komiken i ett rasande scherzo. Helt rätt. Sega tomrum funkar aldrig.
Och en Niclas Angerborn i högform som senapsfabrikör Klink, en gulklädd, grovmald tokstolle med honungsplastik är aldrig fel. Eller amatörbegåvningen Jocke Johansson som den förmente sonen Henrik - vilken blygt lintottig (rosagul?) pärla till ung assyriolog!
Eller intrigerande advokat Bergström i Lasse Olofssons sprättiga elegans och Tina Holmberg som den supermoraliskt högspända fru Klink.
Eller pliriga husan Maria (Annelie Andersson), två giftermålssugna unga döttrar (Sanna Johansson, Julia Gustafsson), en styck riksdagsman och annat löst folk (Peter Thapper, Thomas Nilsson, Ove Bäck, Simon Ivarsson, Birgith Andersson).
En gladsurrig spansk fluga, mycket lätt på foten.
MARGARETA WIMAN
Spelas i Landeryds Hembygdspark till och med 13/6 samt 29/7 - 15/8.