Erik Wallstens öppna brev till E.M.D-Mattias

Kultur och Nöje2012-03-09 11:39
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

1983. Björn Ranelid debuterade som författare med "Den överlevande trädgårdsmästaren". Thorsten Flinck hade redan släppt tre skivor med sitt band Rockvindar. Carola sjöng "Främling" och jag svor att aldrig någonsin missa en Melodifestival i resten av mitt liv. Du, Mattias, bar fortfarande blöja och kunde inte ens säga gul byxdress.

1984. Björn Ranelid filade som bäst på sin uppföljare "I glastiden". Thorsten Flinck tog examen från Teaterhögskolan. På skolavslutningen uppträdde jag, Pierre och Gunnar med "Diggiloo diggiley". Jag var Per och hade röd piké. Du, Mattias, hade flera år kvar innan du ens kunde stava till "jag, en sång- och en dansman".

Härom veckan kom du femma i en deltävling i Melodifestivalen. Samma deltävling vanns av Björn Ranelid och Sara Li, och detta fick dig att rasa. "Det är inte på riktigt, det är ett skämt", röt du och fyllde på med affektiva fraser i stil med "det känns inte som att det blir en seriös musiktävling".

Men förlåt mig nu, Mattias: när var Melodifestivalen senast "en seriös musiktävling"? När ville någon senast att den skulle vara "en seriös musiktävling"? Ja, jag blir till och med tvungen att ställa den något obehagliga fråga Kikki, Bettan och Lotta ställde redan för tio år sedan: Va e de du vill ha?

En gång i tiden gick Melodifestivalen till så här: Först fick sex utvalda låtskrivare göra varsin låt. Sen fick Ingvar Wixell sjunga allihop. Sen valde elva mystiskt ihopsatta jurygrupper ut vilken låt som var bäst och den skickades till Eurovision.

Möjligen var Melodifestivalen på den tiden "en seriös musiktävling". Men det var mycket dålig tv, och att folk gick med på att titta var bara för att de inte hade något val. På den tiden gick det inte som i dag att slå över till "Gladiatorerna" eller "En hantverksresa: Stuckatör" om det blev för tråkigt.

Nu undrar du kanske vad jag vill ha sagt med detta mischmasch av barndomsanekdoter och historiska återblickar. Jo:

1. Melodifestivalen inte är din tävling bara för att du råkar vara musiker och låtskrivare. Den är lika mycket min tävling, och alla andra som följt den och följer den från tv-soffan. Och vi har lika stor rätt som du att definiera vad Melodifestivalen ska vara.

2. Finalen i morgon är fantastisk. De två starkaste vinnarkandidaterna i modern tid, en härlig framgångssaga från en uträknad man som rest sig igen och den kitschigaste duetten vi sett sen Baren-Molle och Ann-Louise Hanson. Jag har den största respekt för dig, men vad du skulle ha tillfört i morgon kväll kan jag för mitt liv inte se framför mig.

Kärlek och respekt

Erik Wallsten, den 8 mars 2012, kl 12.41.