Varje etta devalverar i någon mån alla ettor, och i fallet med "Big Mommas: Sådan far, sådan son" behöver jag en etta som verkligen betyder något.
Tjockdräkt
Komikern (får man verkligen kalla sig det om man inte ens är en gnutta rolig?) Martin Lawrence har redan gjort två filmer som FBI-agenten Malcolm Turner, förklädnadernas mästare. Detta mästerliga består i att klä ut sig i tjockdräkt, tantperuk och tältklänning för olika spaningsuppdrag som alter egot Big Momma.
I den tredje filmen är det tänkt att bli dubbelt så roligt, när Turner får sällskap av sin styvson Trent, som blir vittne till mord och måste gömma sig på en flickskola. För att smälta in där förvandlas den någorlunda attraktive Trent till en överviktig tonårsflicka i stödstrumpor.
Övertydligt manus
För Gud förbjude att en man skulle kunna vara snygg som kvinna - sådana subversiva idéer skulle sänka hela den här filmserien, som vilar tungt på det skrala skämtet om hur löjligt det är med karlar i klänningar. Och hur löjligt det är med kvinnor som inte är snygga, för den delen.
Lägg till en pyjamaspartyscen som sprungen ur en 15-årig pojkes fantasi, ett övertydligt manus där alla repliker sägs två gånger och, som en blixt från klar himmel, en (ironisk?) replikväxling om osunda kroppsideal. Resultatet: Den ettigaste ettan det här året rimligtvis kan ha att erbjuda. (TT Spektra)