Ett intressant misslyckande

Hur driver man ut sina innersta demoner?

Heter man Lars von Trier gör man det genom att låta ett sorgedrabbat par få känna på naturens mest ondskefulla krafter.

Regissören har sagt att filmen blev hans terapi för att ta sig igenom en djup depression. Ska man tolka hans sätt att skildra det kvinnliga väsendet på så skulle det kunna röra sig om en oerhört svårgenomtränglig skilsmässa.

Terapeuten i det här fallet är Willem Dafoe och patienten/offret hans fru, maniskt spelad av Charlotte Gainsbourg. När deras son omkommer ska sorgen bearbetas genom en flykt ut till parets hus Eden i skogen. Filmen är uppdelad i kapitel med sorg, smärta och förtvivlan som de tre huvuddelarna. Öppningsscenen är ett prov på filmmakarkonst av sällan skådat slag. Det stilla obehaget håller i sig och är rasande skickligt gjort genom hela filmen.

Von Trier låter sina fobier vara bränsle åt skapandet. Skogen blir en katalysator för rädsla och vid ett tillfälle säger Gainsbourg att "naturen är satans kyrka". På samma sätt som hos Stephen King vill han skrämma oss rakt in i märgen. Stämningsbygget påminner dessutom en hel del om "The Shining" där surrealism och galenskap också står i centrum.

"Antichrist" är dedikerad till den ryska regissören Andrej Tarkovskij och man anar att von Trier har studerat den biografiska filmen "Spegeln" extra noga. Många bilder är hämtade och till och med återskapade från detta kusliga mästerverk. De överdrivet explicita sexscenerna och hypervåldsamma partierna känns däremot som makabert effektsökeri. Exakt var könsstympning, kvinnomord och talande rävar kommer in i bilden vet nog bara regissören själv.

I takt med att filmen går in i sin tredje fas eskalerar det bisarra och övergår i både psykisk och fysisk tortyr. Det är i detta vältrande som tråden tappas och ursinnet tar överhanden. Vad som började så imponerande krackelerar stundtals och det skulle behövas en hel uppsats för att bena ut von Triers synsätt på religion, konst, ånger och människan kontra naturen. Jag antar att man kan kalla "Antichrist" för ett intressant misslyckande.