- Hej Bella, vad händer?
- Ett gäng vampyrer försöker döda mig.
- Aha, samma gamla visa alltså!
Detta meningsutbyte mellan Bella och Jacob, två av huvudfigurerna i "Eclipse", fångar både det som är styrkan och svagheten med tredje filmatiseringen av Stephanie Meyers Twilight-saga.
I samarbete med Filmtrailer.se
Styrkan är att till skillnad från sina föregångare, "Twilight" och "New Moon", uppvisar "Eclipse" prov på befriande självdistans. På så sätt erbjuds lite andrum från historiernas självupptagenhet och det närmast maniska intresset för Edwards sugande blick.
Svagheten är att vi inte erbjuds något nytt. Efter tre filmer borde den dramaturgiska kurvan vara mer intressant. Nu är den fortfarande lika platt som Alvaret.
Om ni inte har hängt med i Twilight-sagan så kanske ni undrar vilka Bella, Edward och Jacob är. Bella är den "vanliga" tjejen alla faller för. Hon har två uppvaktare; den vackra, väluppfostrade och kyliga vampyren Edward och den lika vackra, vilda och varma varulven Jacob. Twilight-sagan är inte skräck eller action utan en klassisk historia om omöjlig kärlek och Bellas längtan efter Edward. Huvudproblematiken är Bellas vilja att bli vampyr så att hon kan få vara evigt ung tillsammans med Edward. Alla andra händelser är främst till för att ge berättelsen lite framåtrörelse.
"Eclipse" är bättre än förra filmen. Filmskaparna har förstått att de måste fjärma sig från bokens malande mantra om Bellas åtrå till Edward och har försökt att både skoja till historien och ge Bellas tankebanor mer nyans. Det gör filmen lite mer intressant för allmänheten men förändrar inte att det främst är en berättelse för alla som kan försätta sig i Bellas situation och som älskar att få bli räddad, kysst och åtrådd av vackra vampyrer och varulvar. För dem spelar filmens övergripande kvaliteter antagligen mindre roll, det räcker med att få njuta av stjärnornas blickar och där kommer de inte att bli besvikna.