I dag talar vi om energibehovet i form av solceller och vindkraft. På 1700-talet blev den nykonstruerade kakelugnen den bästa energilösningen.
Om de ståtligaste av dessa kakelugnar har Susanna Scherman skrivit boken "Den svenska kakelugnen". Boken behandlar främst kakelugnar som tillverkats vid Mariebergs porslinsfabrik i Stockholm.
Denna praktbok med utsökta fotografier av Michael Perlmutter har nominerats till Augustpriset i kategorin fackböcker. Susanna Scherman har nyligen disputerat på en avhandling om Mariebergskakelugnar och på denna baserar sig "Den svenska kakelugnen". Den är sålunda vetenskapligt väl underbyggd. Susanna Scherman har i minsta detalj mätt upp kakelugnar, som kunde tänkas vara av Mariebergstillverkning och därmed förfinat kunskapen om dessa höjdpunkter i svenskt konsthantverk på 1700-talet.
Det finns inte så många sådana kakelugnar bevarade - Scherman redovisar ett nittiotal. Med sin forskning har hon kunnat skilja dessa från exempelvis kakelugnar från Rörstrand och större krukmakarverkstäder.
Boken med sina vackra bilder är en orgie i svenskt 1700-tal och blir därför en bok för njutningsfylld bläddring. Texten är innehållsrik med översikter över kakelugnens utveckling och ett kapitel om tillverkningen i Stockholms krukmakarverkstäder som nyanserar den tidigare forskningen betydligt.
Däremot har Scherman inte ägnat sig åt den stora tillverkningen av kakelugnar runt om i de svenska städerna. Genom den nya vedbesparande kakelugnens tillkomst 1767 kom tillverkningen av kakelugnar att bli mycket omfattande. Krukmakarna byggde om sina ugnar för att kunna tillverka vita kakelugnar med tennglasyr och många efterliknade de koboltblå dekorerade från Stockholm.
Men kakelugnarna från Marieberg stod i en klass för sig, både konstnärligt och prismässigt.
En utförlig katalog över bevarade kakelugnar från Marieberg ger i detalj en bild av tillverkningen. Man kan konstatera att det i Östergötland finns två sådana kakelugnar, nämligen på Ållonö på Vikbolandet och på Thorönsborg i S:t Annas skärgård.