Uttalet verkar variera en del, några påpekar att det snarare är ett e-ljud på slutet, och inte ä, som jag skrev.
De allra flesta instämmer i att betydelsen är ungefär synonym med "enkom". Man går till affären exprä för att köpa något man glömt, exemplifierar Ingel Eriksson, som är en av dem som känner igen ordet från sin uppväxt i Östergötland.
Helena Villius hänvisar till sin mormor Alma, född 1891 och boende i Östergötland hela livet, som ofta använde ordet. Det innebar då någonting man gjorde extra, utöver det nödvändiga eller planerade.
Kerstin Gustafsson skriver att det ofta användes tillsammans med en negation: "Inte ska du väl göra det exprä för mig."
En annan betydelse – mindre vanlig, tror jag – är "direkt", vilket indikerar släktskap med ordet express. Närmaste ordsläktingen till exprä är dock franskans exprès.
Frågan är hur typiskt östgötskt ordet är. Att vittnesmålen kommer härifrån faller sig naturligt, eftersom det var här frågan ställdes. Men intressant nog är det flera som betonar gränser mellan var de hört ordet och var de inte har mött det. Så skriver till exempel Bror Gårdelöf att han aldrig hört det innan han kom till Östergötland 1974. Flera lyfter fram en skillnad mellan Linköping och Norrköping – exprä verkar betydligt mer känt i Linköping att döma av vad de skriver. Boxholm, Mjölby, Ydre och Borensberg är andra orter som nämns.
Naturligtvis är det svårt att dra några bestämda slutsatser, men man kan ändå misstänka att det finns relativt skarpa gränser för ordet expräs förankring i östgötskan.