FILM/DRAMA
CCCC
The selfish giant
Regi: Clio Barnard
I rollerna: Conner Chapman, Shaun Thomas, Sean Gilder
Clio Barnard sällar sig med sin fina spelfilmsdebut till den brittiska arbetarklassfilmtraditionen, berättad ur ett barnperspektiv. Hon lånar ramen till sin berättelse av Oscar Wilde. Hans "The selfish giant" handlar om en elak jätte som utestänger barn från sin mysiga trädgård och därmed skapar en evig vinter. Kopplingen till filmen är kanske inte glasklar men i den här historien finns onekligen en möjligen jätte-lik och slug skrothandlare, som uppmuntrar unga killar att komma in med ofta stulet gods, gärna värdefull koppartråd.
Barnen det handlar om är den gatusmarta och arga Arbor och hans bästa vän, den joviala och godhjärtade Swifty. De dras till skrothandlaren, som utöver en massa skräp också styr över traktens olagliga hästkapplöpningar, som äger rum på vanliga vägar utan någon som helst säkerhet.
Miljön är hård i Bradford, en liten stad i norra England som dras med stor arbetslöshet och misär efter att den förr så blomstrande textilindustrin kollapsat. Här tillverkas inget nytt, det bara stjäls och återanvänds.
Clio Barnard, ursprungligen konstnär, snor ju själv en gammal text och tradition men driven av patos skapar hon något eget av den. Trots att filmen kan placeras som i rakt nedstigande led från "Kes – falken" av Ken Loach och Andrea Arnolds "Fish tank" har den en säregen finstämd kvalitet, i både bildspråk och ton. Det är också det visuella som är den stora styrka i filmen, som också dras med en del stereotyper.
Det största trumfkortet är emellertid de två unga huvudrollsinnehavarna. Conner Chapman och Shaun Thomas spelar sina charmiga och utsatta småkillar med sådan övertygande passion att alla som vill ge sig på att regissera barn borde ta anteckningar. De båda, och deras dramatiska historia, är förmodligen en stor anledning till att filmen gjorde succé i Cannes förra året och blev vald till bästa film på Stockholms filmfestival i höstas. (TT)