Barn ställer som bekant de klokaste frågorna, och de mest närliggande. Som: Varför heter det smörgås?
Ordets bakgrund är inte helt säkerställd. Men en förklaring man kan hitta tar fasta på att små klumpar flyter upp ur grädden när man kärnar smör. När de flyter på ytan kan de påminna om gäss på vatten. Smörgås skulle därför från början vara detsamma som dessa smörklickar. Med en betydelsevidgning skulle ordet senare komma att syfta på både brödet och smöret, alltså hela smörgåsen.
När "smörgås" började användas på 1500-talet böjdes det på samma sätt som gås i plural. Man sa alltså smörgäss. Så småningom föll kopplingen till gåsen i glömska och böjningen blev en annan.
Vad dagarna före påsk kallas, och varför, har jag skrivit om i två spalter, efter kloka läsarsynpunkter. Nu skriver Peter Halldorf och påpekar att det ur kyrkligt perspektiv inte är godtagbart att likställa stilla veckan med påskveckan, vilket är vanligt. Påskveckan börjar med påskdagen och syftar alltså på veckan efter påsk, enligt kyrkligt språkbruk.
I rysk tradition kallas veckan för Ljusets vecka, i grekisk Förnyelsens vecka och i den tidiga kyrkan kallades den Vita veckan, eftersom de som döpts under påsknatten bar de vita dopkläderna hela veckan.
Jag tackar för informationen och lämnar därmed påsken för den här gången.