Göran Greiders bok är inte en biografi över Olof Palme. Greiders bok är en kompass, till för den som vill orientera sig i och förstå vår samtid. Bokens huvudtema sammanfattas på sida 205: "Mycket av det bästa i våra samhällen har byggts upp med masspartierna som armeringsjärn. När de rostar försvagas demokratierna."
Greiders centrala tes, "Rörelsen är budskapet", är "att man måste se Palme i ljuset av den samhällsomvandlande rörelse han under några årtionden ledde".
Tesen landar i slutsatsen att "vänsterns och arbetarrörelsens framtida utmaningar/.../mindre handlar om ideologi och mer om organisation: Hur ska nya sociala rörelser skapas och nytt liv ingjutas i de redan existerande?"
Så blir Greiders frågor flammande svetslågor som kastar ljus över den idépolitiska förvirring och osäkerhet som präglar socialdemokratin av i dag.
Idogt läsande av talenGöran Greider vandrar genom Stockholm valåret 2010, dröjer kvar vid den imposanta byggnaden på Östermalm där Palme växte upp, fortsätter till Vällingby, där familjen Palme bodde i tjugo år, flanerar till Gamla Stan och Lisbet och Olof Palmes sista gemensamma bostad, och hamnar slutligen framför gravstenen i natursten på Adolf Fredriks kyrkogård.
Promenaderna ackompanjeras av ett idogt läsande av Palmes tal, och det slår mig åter hur närvarande och aktuella Palmes ord är.
Tafatt och trevandeGreiders styrka är hans förmåga att sammanfatta och förklara inträffade skeenden. Hans beskrivning av hur Socialdemokratin vågade de väldiga idépolitiska sprången är lysande - bättre politiska reportage på svenska existerar inte - men när marken börjar brännas och Greider vill peka i riktning mot Rörelsens nästa vågade språng, blir det tafatt och trevande.
Men ändå: "Ingen kommer undan Olof Palme" är en varmblodigt bultande ballad som övertygar en om att det måste finnas ett alternativ till marknadsliberalismens dogmer och dekret.
TORBJÖRN GUSTAVSSON