Allt mer frustrerad tar jag mig igenom 400 sidor Peter Høeg. Stilen förför mig inte, intrigens blandning av våldsam action, pretentiös andlighet och övernaturliga fenomen är konstruerat invecklad och mystifierande. Mitt läsande sker närmast mekaniskt.
Peter Høegs båda första böcker minns jag som stora läsupplevelser. "Fröken Smillas känsla för snö" var också det, tills denna hans mest berömda roman spårade ur (tyckte jag) uppe i Grönlandsisen.
Så, efter tio års tystnad - klart jag var nyfiken på "Den tysta flickan", fast den sågats som kitsch och flum av danska kritiker. Dessvärre måste jag hålla med.
Kasper Krone heter huvudpersonen, en 42-årig man med känslor utan djup. Internationellt berömd clown och skuldsatt pokerspelare, hotad med fängelse för skattebrott. Hur det nu går ihop så arbetar han dessutom med något slags terapi för barn.
Hos en tioårig flicka anar han den stillhet han alltid letat efter. Denna KlaraMaria har kidnappats för att ingå i något slags experiment, och fler barn försvinner - här finns viss likhet med "De kanske lämpade" från 1995.
Ängel och demon är Kaspers älskade Stine. Bland många andra finns medlemmar av en hemlig nunneorden och en skurk som heter Josef Kain. Lägg därtill jordbävning (i Köpenhamn!), nya former av ekobrottslighet, biljakter, flykt i stinkande avloppstunnlar. Kryddat med hänvisningar till Kierkegaard, Jung, Eckehart.
Too much är bara förnamnet!
Ett stort antal klassiska verk, främst av Bach, nämns och analyseras. Kaspers musikalitet sätter också krystade spår i språket.
Hans hypersensibla hörsel hör till fantasterierna men är ändå lite kul och leder tankarna till Süsskinds "Parfymen". Kasper kan höra "rummets auktoritet förskjutas" och hur belastningen på elnätet sjunker om natten, och med hörseln karaktäriseras människor: "Hon var i h-moll".
Mest tycks intrigen inspirerad av actionfilm, men jag får också för mig att Peter Høeg läst Åke Hodells självbiografiska "Elddopet" och "Galgenfrist", som utspelas i Köpenhamn 1943 och där en judisk flykting och clown spelar en viktig roll.
Gun Zanton-Ericsson